Uppdaterad 19 september 2022
Skriv ut

Föreningar och föreningsliv

Vill du spela tennis, engagera dig i äldres rättigheter eller sjunga i kör? Det här och mycket mer kan vårt rika föreningsliv erbjuda!  
Är du engagerad i en ideell förening som till exempel behöver subventioner till föreningslokalen? Då är det möjligt att söka bidrag genom oss.

Funderar du och några likasinnade på att starta en förening? Det hela börjar med att ni är minst tre personer med ett gemensamt intresse som ni vill samlas kring.

Hur bildar man en förening?

Föreningen är bildad när den har ett namn, har valt en styrelse och skrivit sina stadgar. Så börja med ett uppstartsmöte för att diskutera igenom era idéer och föreningens syfte.

Till din hjälp kan du använda dig av Skatteverkets lathund om att starta en ideell förening.

Organisationsnummer

En ideell förening måste du inte registrera hos någon myndighet. Men om föreningen vill hyra lokal, skaffa bankkonto eller ansöka om kommunala föreningsbidrag behövs ett organisationsnummer. Det kan du ansöka om hos Skatteverket.

Kommunens föreningsregister

När din förening är igång med sin verksamhet kontaktar du oss för att få in föreningen i vårt föreningsregister. Detta krävs om du till exempel vill ansöka om föreningsbidrag.

Behöver du och din förening ekonomiskt stöd för att bli – eller fortsätta vara – en del av det rika föreningslivet i Upplands-Bro? I så fall kan du söka något eller några av de många bidrag som vi delar ut till föreningar som vill utveckla sin verksamhet. Här kan du läsa mer om de olika föreningsbidragen som finns att söka.

Generella förutsättningar föreningsbidrag

De flesta ekonomiska bidrag kan sökas av ideella organisationer och föreningar. För att vara stödberättigad krävs bland annat att den icke-kommersiella organisationen/föreningen:

  • har sin huvudsakliga verksamhet och minst 10 av sina medlemmar bosatta i Upplands-Bro kommun.
  • är uppbyggd enligt demokratiska principer och arbetar för ickediskriminering och jämställdhet.
  • har organisationsnummer och en styrelse samt stadgar i vilka föreningens målsättning finns med.
  • är registrerad i Upplands-Bro kommuns föreningsregister.
  • är ansluten till en riksorganisation som får statligt stöd. Alternativt att Kultur- och fritidsnämnden eller Socialnämnden fastställer att föreningen är berättigad till bidrag.

Politiska och religiösa organisationer är inte bidragsberättigade. Undantag från denna bestämmelse kan vara ungdomsorganisation ansluten till riksorganisation.

Grundläggande villkor föreningsbidrag

I Regler för ekonomiskt stöd och bidrag till kultur- och fritidsverksamhet i Upplands-Bro kommun kan du läsa mer om de grundläggande regler som gäller för våra föreningsbidrag. Här hittar du allt från ansökans förutsättningar till vilken sorts redovisning som krävs att du skickar in när din förenings projekt har genomförts. Ansökan från förening skall lämnas av den lokala huvudorganisationen och inte av en sektionsstyrelse eller enskild person.

Bidrag för alla typer av föreningar

De här kommunala bidragen kan du söka för att täcka en del av föreningens kostnader, till exempel delar av lokalhyra eller för att komma igång med föreningsverksamheten.

Funderar du på att starta en förening? Då kan du – senast tre månader efter föreningen bildats – söka startbidrag som ska ge din nya ideella förening möjlighet att dra igång sin verksamhet.

Att bifoga när en förening ansöker om startbidrag

  • Protokoll från konstituerande möte
  • Föreningens stadgar och verksamhetsplan
  • Intyg om medlemskap i riksorganisation
  • Föreningens organisationsnummer samt plusgiro- eller bankgironummer
  • Medlemsförteckning eller revisionsstyrkt intyg om antal medlemmar. Ladda gärna ner och fyll i vår mall
Gör en ansökan!

Du kan ansöka om startbidrag när som helst under året via vår e-tjänst. Kom ihåg att bifoga alla efterfrågade handlingar till din ansökan.

I vilka fall kan din förening söka lokalbidrag? Bidraget kan sökas av ideella föreningar i Upplands-Bro kommun som huvudsakligen har sin verksamhet i egna eller icke-kommunala lokaler. Eller som hyr lokal i en annan kommun för att passande lokal saknas i Upplands-Bro.

Vad kan bidraget användas till?

Lokal- och driftsbidraget kan till exempel täcka avgifter för el, uppvärmning, renhållning och lokalförsäkringar. För de föreningar som äger sin lokal eller anläggning kan bidrag sökas för löpande underhåll eller reparationer (som inte är standardhöjande).

Gör en ansökan!

Skicka in din ansökan om lokal- och driftsbidrag senast den 31 mars. Bidragsansökan baseras på föreningens lokalkostnader från föregående år.

Uppdragsbidraget kan antingen vara ett årligt bidrag eller ett engångsbidrag som ges till föreningar som utför ett specifikt uppdrag till nytta för kommunen.

Ansökan

Bidraget är inget generellt bidrag, vilka uppdrag som prioriteras avgörs utifrån angelägenhetsgrad och befintliga resurser. Ansökan kan göras löpande genom att du kontaktar kultur- och fritidskontoret. Nivån på bidraget får inte bli överstiga vad det hade kostat om kommunen själv hade utfört uppdraget. Avtalet kan tecknas för högst tre år.

Vilka kan ansöka om uppdragsbidrag?

Bidrag kan beviljas ideella föreningar hemmahörande i Upplands-Bro kommun, som utöver ordinarie medlemsverksamhet:

  • Har en tydlig verksamhet och/eller anläggning som till stor del riktar sig till allmänheten.
  • Åtar sig drift och skötsel av kommunala anläggningar eller lokaler enligt separat avtal.
  • Åtar sig specifikt uppdrag till nytta för kommunen, till exempel kan en förening få enklare förtäring i samband med att en sport- eller sommarlovsaktivitet anordnas. Eller om föreningsmedlemmar hjälper till med städning efter ett kommunalt evenemang.

Arbetar du inom en idrottsförening eller konstnärlig och kulturskapande verksamhet? Vill du arrangera och locka besökare till ett idrotts- eller kulturevent? Då kan du söka ekonomiskt stöd för publika, tidsbegränsade arrangemang, till exempel firande av en högtid eller tradition, som genomförs i vår kommun. Syftet är att erbjuda kommuninvånarna ett brett utbud av aktiviteter under hela året.

Vilka kan söka om projektstöd för publika arrangemang?

Projektstödet kan sökas av juridiska personer (exempelvis föreningar, organisationer, stiftelser och bolag) som har sitt säte i Upplands-Bro kommun, men även av enskilda personer (eller grupp av enskilda) som är folkbokförda i kommunen.

Ansök om projektstöd

Du kan ansöka om projektstöd när som helst under året, dock senast 30 dagar innan evenemanget eller projektet ska äga rum. Kom ihåg att du i din ansökan alltid ska bifoga en projektplan och projektbudget.

OBS! För arrangemang i samband med valborg, nationaldag och midsommar måste din ansökan vara inne senast 60 dagar i förväg. För arrangemang i juli och augusti måste ansökan göras senast 15 maj.

Redovisning av projektet

Senast tre månader efter att arrangemanget/projektet avslutats ska du skicka in en redovisning till Kultur- och fritidskontoret. De utbetalda pengar som inte använts i projektet ska återbetalas.

Ideella föreningar, som har sin huvudsakliga verksamhet i kommunen, kan till exempel söka bidrag för läger, lokalutrustning till exempel för att öka lokalens tillgänglighet (ramper eller liknande).

Vilka som får bidraget avgörs av Kultur- och fritidskontoret utifrån projektets angelägenhet och ekonomiska resurser.

Ansök om projektbidrag

Fyll i din ansökan i vår e-tjänst senast den 1 november.

Föreningar för barn, ungdomar och funktionsvarierade

Det mest omfattande föreningsstödet är det så kallade LOK-stödet, som alla föreningar med regelbundna aktiviteter för unga och personer med funktionshinder kan söka. För dig som är ung och själv vill ordna en aktivitet för andra ungdomar finns bidraget Snabb slant.

Är du mellan 13–25 år, bosatt i Upplands-Bro kommun och intresserad av att anordna en publik aktivitet för unga? Då kan du ansöka om bidraget Snabb slant, ett bidrag på upp till 6 000 kronor för att genomföra ett ungdomsarrangemang inom kommunen.

Ansök om Snabb slant-bidrag

Du kan söka bidraget när som helst under året. Du behöver bifoga en projektplan och en ekonomisk plan för din aktivitet. Är du under 18 år måste dina vårdnadshavare signera ansökan. Om du beviljas bidraget och är under 18 så betalas pengarna in på din målsmans konto. Bidraget kan även utbetalas genom att kommunen betalar projektets fakturor.

Redovisning av projektet

Senast tre månader efter att arrangemanget/projektet avslutats ska du skicka in en redovisning till Kultur- och fritidskontoret. De utbetalda pengar som inte använts i projektet ska återbetalas.

Alla föreningar med återkommande aktiviteter för sina medlemmar i åldern 3–25 år (eller äldre om det gäller aktiviteter för personer med funktionsvariation) kan ansöka om Lokalt aktivitetsstöd. Det här är ett stöd som söks halvårsvis och baseras på det antal aktiviteter som föreningen bedrivit de senaste sex månaderna.

Vad räknas om stödberättigad gruppaktivitet?
  • En godkänd sammankomst är en gruppaktivitet som har minst tre deltagare i åldern 3–25 år. Även ledare/tränare i åldern 13–25 får bidrag.
  • Gruppaktiviteten ska vara för medlemmar i föreningen, pågå i minst 60 minuter och innehålla en gemensam samling och avslutning.
  • Ledaren/tränaren ska vara på plats under hela den planerade gruppaktiviteten.
  • Närvaro ska registreras vid varje sammankomst.
Ansökan

LOK-ansökan ska lämnas in senast den 25 februari och 25 augusti för respektive period.

Redovisningen görs i en separat e-tjänst, APN – Aktivitetskort på nätet.

Läs mer i Riksidrottsförbundets regler vad som gäller vid för sent inkomna LOK-ansökningar.

Utbetalning och kontroll av bidrag

Utbetalning görs till föreningens plus- eller bankgirokonto när ansökan kontrollerats. Kontroll och uppföljning av det redovisade aktivitetsstödet sker varje år för ett antal utvalda föreningar som valts ut slumpvis.

Bidrag för kulturföreningar

Är du aktiv inom en förening som arbetar med aktiviteter av allmänintresse inom kultur- och kulturarvsområdet? Då finns det verksamhetsbidrag att söka.

För att möjliggöra kvalitativ verksamhet och publika arrangemang kan ideella kulturföreningar söka om ett årligt bidrag. Bidraget ska gå till etablerad och kontinuerlig verksamhet som bidrar till ett brett kulturutbud för kommuninvånarna. För föreningar som kommunen tecknar avtal med kan ett bidrag beviljas för en period på upp till tre år.

Bidraget ska användas till själva verksamheten, inte till t ex lokalinvesteringar. Föreningar med religiös eller politisk inriktning kan inte söka kulturföreningsbidrag.

Vilka kriterier bedöms?

Kvalitet: kvaliteten på föreningens verksamhet och de upplevelser som arrangemang förväntas ge upphov till, kvaliteten på/förutsättningarna för produktion och genomförande, samt de kompetenser som finns hos den sökande bedöms.

Publik- och medlemsarbete: arbetet med målgrupper, marknadsföring och det förväntade publikgenomslaget bedöms.

Brett utbud: utifrån alla de ansökningar som kommer in görs en samlad bedömning av vilka verksamheter och arrangemang som kan bidra till ett brett kulturutbud för kommunens invånare.

Säkerhet, tillstånd och försäkringar: här bedöms bland annat arrangemangets säkerhetsarrangemang och om relevanta tillstånd och försäkringar finns.

Ansökan

Gör ansökan senast den 31 juli. Senast 31 oktober får du besked om bidraget beviljats.

Redovisning och uppföljning

Redovisning av verksamheten/arrangemanget görs för ettåriga bidrag i samband med nästkommande års ansöka. För fleråriga bidrag görs en årlig uppföljning av stödets nivå. Ersättningen kan omprövas, till exempel utifrån hur verksamheten bedrivs eller kultur- och fritidsnämndens budget.

Bidrag för frivilligt socialt arbete

Du som driver en ideell förening som jobbar med frivilliga sociala insatser inom individ- och familjeomsorg, äldreomsorg eller som stöd till personer med funktionsnedsättning kan söka föreningsbidrag från Socialnämnden eller Äldre- och omsorgsnämnden.

Syftet med bidragen är att uppmuntra de frivilliginsatser som många av kommunens föreningar utför och som kompletterar socialtjänstens och äldreomsorgens arbete. Bidraget är ett ekonomiskt stöd som kan användas till föreningens löpande verksamhet.

Ansökan och återrapportering

Till ansökan ska du bifoga föreningens verksamhetsplan/budget, verksamhetsberättelse och bokslut samt en revisionsberättelse. De föreningar som beviljades föreningsbidrag under föregående år ska bifoga en återrapportering som visar hur bidraget har använts och vilka aktiviteter som genomförts.

Ansök om föreningsbidrag från Socialnämnden

Du ansöker genom att kontakta oss senast mars 2023, Under maj månad fattas beslut om vilka föreningar som beviljas bidrag.

Skicka din ansökan till:

Ansök om föreningsbidrag från Äldre- och omsorgsnämnden

Du ansöker genom att kontakta oss senast mars 2023. Under maj månad fattas beslut om vilka föreningar som beviljas bidrag.

Skicka din ansökan till:

Kontakta oss

Om du har frågor som rör föreningsbidrag, kontakta i första hand kultur- och fritidskontorets avdelning idrott & förening.

Nu har ni en chans att bidra till en ökad trygghet i Upplands-Bro. Är din förening intresserad av att nattvandra?

Hur fungerar det i praktiken?

Föreningen tar på sig ett uppdrag att nattvandra antingen 10 gånger eller 5 gånger under säsongen. Föreningen ska ha verksamhet för barn och ungdomar för att få vandra.

Vid dessa tillfällen krävs att föreningen bidrar med minst två personer + vandrarvärd (över 20 år) som är ute och vandrar klockan 19.30 - 24.00, vanligtvis fredags- och lördagskvällar.

Vandringarna utgår från fritidsgårdarna när man vandrar i Kungsängen och Brunna. I Bro utgår man från Bro centrum. Vid varje tillfälle ska det vara med en vandrarvärd från föreningen som fått utbildning av Upplands-Bro kommun.

Ert syfte är att skapa trygghet, observera, hjälpa, informera och rapportera. Din roll som nattvandrare är att röra sig ute, söka kontakt, visa sig och samtala med ungdomarna. Kanske hjälpa någon, plåstra om eller bara finnas till hands och skapa trygghet för alla – även vuxna.

Nattvandrare bär en orange jacka från nattvandring.nu. De är då försäkrade och lätt igenkänningsbara för ungdomar och andra vuxna i det offentliga rummet.

Vandringarna sker under hela året. Föreningar kan vandra en gång var om tillräckligt många föreningar vill vandra för att det ska täcka behovet. Är behovet större kan föreningen få vandra mer än en gång per år.

Ersättning

Ersättningen till föreningen är 12 000 kronor för de tio gångerna, och 5 000 kronor för fem gånger. Utbetalning till föreningen sker efter avslutad termin.

Anmälan och utbildning

Anmälan om nattvandring sker en gång per år. Intresseanmälan sker innan sista november och bekräftelse på anmälan skickas ut i december. Utbildningar och information hålls i januari.

Vi ser gärna att nya personer utbildar sig som vandrarvärdar och att vandrarvärdarna repeterar sin utbildning vartannat år. Vandrarvärden får ett kort som intygar utbildningen.

Alla ska känna sig trygga och inkluderade i våra verksamheter. Därför har Kultur- och fritidsnämnden i samarbete med utbildningsföretaget Jämställt anordnat en utbildning på temat normkritik, mångfald och inkludering för ett antal föreningar i kommunen. Lärdomar och praktiska tips har sammanställts av Jämställt i handboken Förening för alla .

Föreningar som deltagit

De föreningar som aktivt har deltagit och diplomerat sig inom ramen för Förening för alla är:

  • Bro Idrottsklubb
  • Föreningen Upplands-Bro Bålsta basket
  • Håbro Idrottsförening
  • Kungsängens sportklubb
  • Tatakai karate
  • Tibble Kungsängens bordtennisklubb
  • Tibble sjöscoutkår
  • Upplands-Bro ryttarförening

Alla som företräder en förening, som ledare eller om du möter medlemmar på något annat sätt, ska ha en gemensam värdegrund och förstå vad Förening för alla är. Därför är det viktigt att du läser boken och gör webbtestet för föreningsledare.

Handboken Förening för alla

Läs handboken och låt dig inspireras. Kanske hittar ni nya arbetssätt för just er förening.

Texterna i handboken är skrivna av utbildningsföretaget Jämställt och ägs av företaget, Upplands-Bro kommun och deltagande föreningar gemensamt.

Definitioner och viktiga begrepp

Ibland kan det vara svårt att veta hur man ska prata om svåra saker på rätt sätt. Ett sätt som känns bra för alla. Därför har vi tagit fram en ordlista som ni, i er förening, kan använda när ni pratar om viktiga frågor.

Definitionerna i ordlistan bygger på underlag från Diskrimineringsombudsmannen, Riksförbundet för sexuell upplysning, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, Statens folkhälsoinstitut, Skolverket och regionernas gemensamma ungdomsmottagning på nätet (UMO).

Asexualitet – avsaknad av aktiv sexualitet och intresse av sexuella relationer. Är inte i lagens mening en sexuell identitet eller sexuell läggning.

Biologiskt kön – kategorisering utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och ibland även hormonnivåer.

Bisexualitet – när en person känner sig känslomässigt och / eller sexuellt attraherad av personer oavsett kön.

Cis-person – en person vars könsidentitet stämmer överens med det biologiska, juridiska och sociala könet.

Etnisk tillhörighet – nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Känsla av att tillhöra en viss grupp människor med gemensamt ursprung och språk och gemensam kultur.

Etnocentrism – förhållningsätt där utgångspunkten är att den egna etniska gruppen är måttstock och centrum. Utgår oftast från den dominerande gruppen i samhället.

Funktionalitet – ett begrepp för funktionsförmåga med koppling till diskrimineringsgrunden funktionshinder. Används ibland i till exempel intersektionella analyser.

Funktionsnedsättning – varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som fanns vid födelsen, har uppstått till följd av en skada eller en sjukdom eller kan förväntas uppstå. Det innebär en begränsning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Ett mer normkritiskt begrepp som vuxit fram är funktionsvariationer.

Genus – de förväntningar som finns på personer, som utgår från deras biologiska kön, gällande exempelvis kläder, intressen, agerande och utseende. Ett annat ord för detta kan vara socialt kön.

Genusvetenskap – akademisk disciplin som fokuserar på vilken maktposition, vilka fördelar och konsekvenser genustillhörighet kan ge i olika sammanhang. Isärhållande (manligt och kvinnligt är helt olika saker och varandras motsats) och rangordning (män och manlighet är norm och har högre status) är två centrala begrepp vid denna analys.

Hbtq – samlingsbegrepp som innefattar homosexualitet, bisexualitet, transsexualism och queer.

Hen – subjektsform av ett könsneutralt pronomen (motsvarar språkligt han eller hon).

Heteronormativitet och heteronormen – handlar om allt det som bidrar till att en viss sorts heterosexuellt liv framstår som det mest åtråvärda och naturliga sättet att leva. Det kan vara lagar, strukturer, förväntningar eller handlingar. Det är en etablerad norm i samhället som i grunden utgår från att det finns två kön, att dessa förhåller sig till vissa givna mönster, och att människor intresserar sig för det motsatta könet emotionellt och sexuellt.

Heterosexualitet – när en person känner sig känslomässigt och / eller sexuellt attraherad av personer tillhörande motsatt kön.

Homosexualitet – när en person känner sig känslomässigt och / eller sexuellt attraherad av personer tillhörande samma kön.

Intergender – könsidentitet eller uttryck som innebär att personen befinner sig mellan, bortom eller i båda sociala könen. Kan exempelvis även heta ickebinär.

Intersektionalitet – ett samhällsvetenskapligt begrepp som innebär att man synliggör specifika situationer av förtryck som skapas i skärningspunkter för olika maktrelationer. Det är ett begrepp för en bred analys av maktrelationer där grundtanken är att flera perspektiv samverkar med och påverkar varandra både positivt och negativt. Kön, etnicitet, sexualitet, socioekonomisk bakgrund, religion och funktionsnedsättning är olika faktorer som kan samverka i detta sammanhang.

Intersexuell/intersexualism – Ett antal olika tillstånd och diagnoser samlas under detta begrepp. Kortfattat en person med ett medfött tillstånd i vilket könskromosomerna, könskörtlarna (testiklar eller äggstockar) eller könsorganens utveckling är atypisk. Intersexuell betyder ”mellan könen”. Det går att vara intersex och man, kvinna eller något annat. Intersex säger inte någonting om en persons sexuella läggning. Intersexualism kallas ibland för DSD, Disorder of Sex Development.

Juridiskt kön – det kön som anges i till exempel folkbokföringen, i passet och som reglerar utformandet av personnumret. Det finns två juridiska kön i Sverige – man och kvinna.

Jämställdhet – begrepp som innebär att alla personer har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett könstillhörighet.

Könsidentitet – en persons självupplevda kön, det personen själv definierar sig som.

Könsöverskridande identitet eller uttryck – när en könsidentitet eller ett könsuttryck hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda begreppen könsidentitet eller könsuttryck. Alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara transpersoner. Med könsidentitet eller könsuttryck avses en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller med avseende på kön. Se även transpersoner.

Könsuttryck – se socialt kön.

Mentalt kön se könsidentitet.

Normer – oskrivna och ofta outtalade regler, förväntningar och ideal som beskriver vad som anses vara önskvärt, fördelaktigt och eftersträvansvärt och vad som inte är det. Dessa normer är föränderliga över tid, de är plats- och situationsbaserade och har ofta en stark koppling till makt.

Normkritiskt förhållningssätt eller perspektiv och normkreativitet – ett förhållningssätt där normer och samhälleliga strukturer kring till exempel kön och sexualitet synliggörs och granskas. Flyttar fokus från individer och avvikande grupper till samhällets normstrukturer och perspektivet belyser maktaspekterna i systemet.

Queer – ett perspektiv där samhällets normer kring kön, sexualitet och makt ifrågasätts eller en identitet för personer som utifrån detta perspektiv vill gå emot eller ifrågasätta kategorisering utifrån sexualitet och kön. Det handlar om att tänka bortom de förväntade uppdelningarna och ifrågasätta heteronormen.

Queerteori och queerforskning – en vetenskaplig inriktning som utgår från queerperspektivet.

Sexuell identitet – en persons känslomässiga och sexuella preferens som definieras av personen själv. De vanligaste definitionerna är bisexuell, heterosexuell eller homosexuell men många väljer att inte identifiera sig inom dessa kategorier. En persons sexuella identitet överensstämmer inte alltid med personens förväntade sexuella praktik. En person som har sex med någon av samma kön behöver exempelvis inte identifiera sig som homo- eller bisexuell och en person som bara har sex med personer av motsatt kön måste inte vara heterosexuell i sin definition.

Sexuell läggning – ett annat begrepp för sexuell identitet. Används i lagtexter.

Socialt kön – de förväntningar som finns på personer, som utgår från deras biologiska kön, för till exempel kläder, intressen, agerande och utseende. Ett annat ord för detta kan vara könsmönster och genus.

Toleranspedagogik – ett pedagogiskt förhållningssätt där normbrytaren sätts i fokus och syftet är att den utsatta gruppen eller individen ska tolereras, accepteras och respekteras av normföljarna. Jämför med normkritiskt förhållningssätt.

Transperson – en person vars könsuttryck eller könsidentitet i perioder eller konstant avviker från det kön som registrerats vid födseln. Det är ett samlingsbegrepp som kan omfatta bland annat transsexuella, transvestiter och intergender. Begreppet berör alltså personer vars könsorgan, juridiska, mentala och sociala kön inte alltid överensstämmer.

Transsexualism – en medicinsk diagnos för personer vars könsidentitet inte sammanfaller med det juridiska eller det biologiska könet.

Tvåsamhet – att leva i en parrelation. Förväntningarna kring att alla ska vilja leva i tvåsamhet och endast med en partner kan vara starka i samhället.

Transvestism – ett könsöverskridande uttryck där personen i kortare eller längre perioder för sin egen skull använder eller lever med det motsatta könets stereotypa attribut (exempelvis kläder) eller beteende.

Är du aktiv i en ideell förening i Upplands-Bro kommun som vill sälja lotter för att få in extra pengar till verksamheten? Då ska du ansöka om tillstånd hos kultur- och fritidskontoret.

Ansök om tillstånd att sälja lotter

Du ansöker om tillstånd att sälja lotter genom att fylla i en blankett, som du skickar som brev eller via e-post. Du kan även lämna in den ifyllda blanketten på kontaktcenter.

Anordna lotteri i flera kommuner

Vill du anordna ett större lotteri och sälja lotter i flera kommuner? Kontakta Spelinspektionen.

Kontakta oss

Kontakta kultur- och fritidskontoret i Upplands-Bro

Misstänker du någon form av missförhållanden – till exempel ekonomisk brottslighet, övergrepp eller trakasserier – inom din idrottsförening? Då ska du anmäla det till Riksidrottsförbundet.

Ingen innehållsförteckning finns

Via visselblåsartjänsten kan du anmäla allvarliga missförhållanden inom idrotten.

Idrottsombudsmannen ger råd och stöd om du misstänker att någon bryter mot idrottens värdegrund.

Kontakta Idrottsombudsmannen

Är du nöjd med informationen på sidan?