Uppdaterad 18 januari 2023
Skriv ut

Medborgardialog Bro torg

Den 8 oktober 2022 genomfördes Framtidspromenad i centrala Bro. Detta var en medborgardialog för att Upplands-Bro kommun ville samla in invånarnas perspektiv på utvecklingen av centrala Bro. Resultaten från dialogen används i framtagandet av detaljplanen Bro torg.

Några personer står och pratar

En dialogvärd samtalar med en grupp invånare

Upplägg för medborgardialogen

Dialogvandringen gavs formen av en tipsrunda deltagarna gick i grupp.Vi försökte få till blandade grupper av deltagare för att olika perspektiv skulle mötas. Grupperna leddes av dialogvärdar.

Grupperna gick en slinga i centrum, där varje station utgjordes av en affisch med frågeställningar kopplade till den nulägesanalys om Bro som finansierades av DELMOS.

 Avgränsning

Karta över Bro centrum med markering

Det inringade området kommer att få en ny detaljplan som styr hur området ska utvecklas.

Området består av Bro centrum, parkeringar, del av Enköpingsvägen, Brorondellen, EON-huset, gamla norrgrindens förskola, och delar av gräsytorna vid stjärnparken.

Tillsammans utgör dessa platser det vi under medborgardialogen kallade ”Centrala Bro”. Detaljplanen kommer ha namnet ”Bro torg”.

  • Under medborgardialogen deltog 35 personer som gick dialogvandringen uppdelade i 11 grupper.
  • Det tog mellan 30 min och 1h 20 min att gå dialogpromenaden beroende på gruppernas storlek och pratgladhet.
  • Medelåldern bland deltagarna var 35, där den yngsta var 8 och den äldsta 78.
  • Vanligaste bostadsområden som deltagarna kom från var Råby och Finnsta.
  • Deltagare kom även från Bro centrum, Gamla Bro, Brogårdsstaden, Rättarboda och Råby Skog.

 Sammanfattning av vad som sades under medborgardialogen

I dialogen var det några grupper där enbart barn deltog. I redovisningen avslutas varje tema med ett avsnitt där barnens perspektiv redovisas. Detta gör vi då barnens perspektiv även används som underlag för andra utredningar, exempelvis barnkonsekvensanalys för Bro torg.

 Tema 1: Mötesplatser

I diskussionerna om mötesplatser finns det återkommande teman i de svar som kom fram. De teman som kom fram var: kommersiella mötesplatser, mötesplatser för civilsamhälle/föreningsliv, mötesplatser för att befinna sig på torget en längre tid, mötesplatser i form av evenemang.

Ett övergripande perspektiv som återkom hos flera deltagargrupper var även mötesplatser som möjliggör möten mellan generationsgränser.

Inom detta tema framgick det i diskussionerna att det finns behov av mötesplatser i form av handel och serveringar. Formen av handel som mötesplats kunde det vara mer fasta platser så som butiker eller caféer och restauranger.

Det framgick dock att man upplevde att det var väldigt positivt med handel i form av torghandel eller marknader. Dessa typer av handelsevenemang skapade enligt deltagarna en känsla av gemenskap.

Några grupper tog upp att det kunde vara positivt med inomhuscentrum.

I flertalet grupper lyftes behovet av lokaler och mötesplatser för civilsamhället och föreningslivet. Många uttryckte att saknaden av denna typ av platser gör det svårt för människor att engagera sig. Flera grupper tar upp det lokala initiativet om ett folkets Hus och ser att detta är något positivt.

De lokaler som idag erbjuds föreningslivet anses inte vara tillräckliga. Föreningar hyr in sig på Florasalen eller en lokal i Finnsta. Många anser att det behövs lokaler som möjliggör både mindre och större sammanträden samt lokaler som möjliggör att man kan tillreda mat eller fika.

Det framgår även att mötesplatser där olika föreningar kan mötas skulle skapa fler positiva möten mellan generationer. En sådan mötesplats skulle även bli ett destionationsmål för Bro torg.

Deltagare tog även upp förslag kring kulturhus som möjliggör möte mellan föreningar och allmänheten.

I flertalet grupper lyftes behovet av lokaler och mötesplatser för civilsamhället och föreningslivet. Många uttryckte att saknaden av denna typ av platser gör det svårt för människor att engagera sig. Flera grupper tar upp det lokala initiativet om ett folkets Hus och ser att detta är något positivt.

De lokaler som idag erbjuds föreningslivet anses inte vara tillräckliga. Föreningar hyr in sig på Florasalen eller en lokal i Finnsta. Många anser att det behövs lokaler som möjliggör både mindre och större sammanträden samt lokaler som möjliggör att man kan tillreda mat eller fika.

Det framgår även att mötesplatser där olika föreningar kan mötas skulle skapa fler positiva möten mellan generationer. En sådan mötesplats skulle även bli ett destionationsmål för Bro torg.

Deltagare tog även upp förslag kring kulturhus som möjliggör möte mellan föreningar och allmänheten.

I dialogerna framgick det att evenemang i Bro ofta blir en positiv mötesplats. Flera uppskattar Aktivitetscontainern samt Brodagen.

Det behöver dock vara fler återkommande evenemang som bygger på Bro-bornas behov och intressen. Det efterfrågas även öppna evenemang som är kostnadsfria. Deltagare efterfrågar även evenemang och aktiviteter i mindre format, exempelvis språk-café. Några föreslog vuxenkurser speciellt riktade till kvinnor.

Det framkom i diskussionerna att man ser att mötesplatser även kan vara platser som möjliggör att man befinner sig på torget en längre stund men som inte bygger på konsumtion eller evenemang. Det kan exempelvis vara möjlighet att sitta och umgås på torget. Gärna med vindskydd så man kan vara på torget oavsett väder. Detta gäller både vid regn och vind samt under soliga dagar.

Det är viktigt med sittplatser, lekplatser och platser att ”hänga på”. Deltagare tog upp att det är viktigt att ytorna för ”häng” även bör ha möjlighet till stillsam aktivitet, exempelvis schack. I en grupp beskrev deltagarna att det upplevs som “pundigt” att sitta på torget en längre stund utan någon aktivitet.

Återkommande åsikt var att mötesplatser som möjliggjorde att vuxna människor befinner sig på torget ses som en trygghetsfaktor. Det framgick även att torget idag upplevs som dött under kvällar och helger.

Även stjärnparken togs upp i dialogerna. I en grupp beskrevs att parken upplevs som otrygg på kvällar och behöver mer belysning. Men också fler allmänna sitt- och hängplatser för att binda ihop de olika aktivitetsytorna i parken.

I en av grupperna beskrevs kom förslaget med att skapa mötesplatsskapa mötesplats bakom Brohuset, i anslutning till Stjärnparken.

Det framgick i dialogerna att det idag finns mötesplatser som används men som man anser behöver utvecklas. Framför allt lyftes Café Nyfiket och biblioteket.

En grupp diskuterade att biblioteket mer skulle kunna utvecklas till att bli ett kulturhus.

Många anser att det är en svaghet att Nyfiket endast är öppet dagtid och under vardagar.

Brohuset lyfts fram i olika sammanhang som en möjlighet. I en grupp kom förslag om att exempelvis hålla simhallen öppen mer. Framför allt på sommaren.

Flera grupper lyfte ett behov att mötesplatserna erbjuder möten mellan generationsgränser.

I en av grupperna beskrevs att i utvecklingen av centrum borde kommunen ta inspiration av Piteå kommun där folk umgås över generationsgränserna på de allmänna ytorna i centrum.

I en annan grupp lyftes det fram förslag om större mötesplatser där både unga och äldre kan träffas.

Det saknas lokaler att använda för större arrangemang som bröllop men också där man kan studera och ha möten. Gärna med olika typer av aktivitetsytor.

I dialogerna med barn framkom förslag på mötesplatser som har ett kommersiellt syfte samt lek- och aktivitetssyfte.

Kommersiell mötesplats

Några barn lyfte fram behovet av fler butiker. Exempelvis godisbutiker och caféer. Barn lyfte även fram ett behov av fler mataffärer som deras föräldrar kan gå till. I en grupp berättade barnen att deras föräldrar idag åker långt kollektivt till mataffär. Detta tar tid.

I en grupp togs det upp specifikt förslag om café för yngre. De ansåg att Café Nyfiket idag var för äldre personer.

I en grupp lyfte barnen dock fram att Bros torg kändes bättre jämfört med Kungsängen då det i Bro inte finns massa butiker. Detta då butikerna gjorde det svårare att leka.

Mötesplats för lek och aktivitet

Möjligheten till lek och aktivitet togs upp av barn i grupperna. Lekplatser lyftes som viktiga där unga beskrev att utformningen av dessa behöver anpassas efter barn med särskilda behov.

I en grupp beskrev barnen att de upplever att torget idag är bra och att det är en mötesplats för barn. Barnen beskrev att till torget fick de gå utan vuxna och att det gjorde att de ofta var där.

 Tema 2: Småstadskänsla

I diskussionerna om vad som skapar småstadskänsla framträder fyra teman: hur småstaden ser ut i arkitekturen och gestaltningen, tryggheten som finns på ett torg i en småstad, aktiviteter som anordnas för att skapa småstadskänslan på torget i en småstad, och slutligen de mellanmänskliga perspektiven på ett torg.

Arkitektur och gestaltning bör vara småskalig och varierad när det kommer till ett torg i en småstad, enligt deltagarna. Flera uttrycker tankar att ett torg ska kännas inramat och överblickbart. Oavsett var man är på torget så ser man hela torget, samtidigt som det finns olika ytor på torget. Några kallade det för ”rum i rummet”.

Det bör finnas olika typer av bostäder (större och mindre, hyrt och ägt). Bottenvåningarna bör användas för verksamheter som skapar liv vid och på torget. I dialogerna uttrycktes både var positiva och negativa inställningar till färgglada fasader.

Det framkommer även att permanent växtlighet är en viktig del av torgmiljön. Återkommande temporära gestaltningar i form av dekorationer och utsmyckningar och ljus anses viktigt. I flera grupper togs det upp att parasoller och tälttak skapar ett torg med småstadskänsla.

I en grupp beskrevs det en oro över en snabb expansion som pågår under en lång tid. De beskrev att de ville känna att när torget är klart då är det klart.

Torgets funktion som ett nav i en småstad framträder i flera av diskussionerna. Torget blir en central plats där det behöver finnas möjlighet till att vara under en längre tid. Det handlar om att ett torg i en småstad inte ska upplevas som ödsligt utan i stället är en plats med liv och rörelse. Det ska vara väl omhändertaget och allt man behöver ska finnas på torget. Det ska vara lätt att ta sig dit. Flera uttrycker att man idag behöver ta sig kollektiv till butiker längre bort, exempelvis posten. I en småstad ska inte detta behövas.

Det framgår även att ett torg med småstadskänsla har tydliga aktiviteter på torget. Exempelvis torghandel och uteserveringar.

I två grupper lyftes det fram att de kommunala bostadsbolagen skulle kunna få in fler företag genom en sänkt lokalhyra. I en grupp lyftes det även fram förslaget om att det borde ges stöd till unga entreprenörer som vill driva verksamheter i Bro. Gruppen ser det som en möjlig social åtgärd.

Tryggheten på torget lyfts fram som viktig. Tryggheten i ett torg i en småstad blir återkommande synonymt med att det är människor och aktiviteter på torget.

Vissa tydliggör att torget ska möjliggöra att människor kommer närmre varandra.

I dialogerna framkom det att ett torg med en småstadskänsla inte bara handlar om den fysiska planeringen. Torget i en småstad handlar även om de mänskliga relationerna som symboliserar en småstad. Exempelvis att människor pratar med varandra och umgås.

Flera ansåg att torget ska vara bilfritt. Detta för att torget ska vara till för människorna.

I grupperna där barn gick framträdde det två dominerande teman i relation till torg i en småstad. Det första är det gestaltningen och det andra är trygghet.

Gestaltning

Barnen lyfter fram vikten av växtlighet (Fruktträd och blommor), dekorationer samt belysning och att det ska kännas mysigt.

Barnen i en grupp tyckte att det var viktigt att bygga fler byggnader och bostäder runt torget. Detta skulle leda till att torget blev en träffpunkt vilket skulle locka fler personer och göra att de kunde få stanna kvar ute längre på eftermiddagarna.

Trygghet

Flera barn återkom i diskussionerna till att ett torg i en småstad ska vara tryggt att vistas på. Barnen beskrev att tryggheten skapas genom att torget blir en plats där fler vistades.

Barnen lyfte även fram att en gestaltning med mycket växtlighet, dekorationer och ljus skulle även skapa en lugnare plats.

 Tema 3: Naturnära centrum

Två dominerande teman kom fram i samtalen angående naturnära centrum. Det första är växtligheten på torget och det andra är torgets närhet till naturen.

Det framgår i nästan samtliga grupper att ett grönt torg med mycket växtlighet är önskvärt. Man vill inte att växtligheten endast ska vara i krukor utan man vill ha mer permanenta planteringar. Saker som inte går att dra bort. Fler större och vilda växter. Träd är återkommande önskemål. Flera vill ha planteringar som blommar över olika säsonger. Vatten är även återkommande i samtalen, gärna fontäner eller liknande.

Det framgick även att i miljön runt centrum är det önskvärt med mer naturlig växtlighet. Ängsblommorna som planterats under året lyfts som ett positivt exempel.

I en grupp togs det upp att det är viktigt att det som plantera inte är giftigt. Det är lätt för barn att få i sig olika bär och liknande.

I många av grupperna framgick det att naturområden intill Bro används regelbundet. Det finns dock vissa förslag på förbättring. Det framgick att skyltningen mellan centrum och naturområden är bristande. Man vet inte hur man exempelvis hittar viadukter under motorvägen i skogen. En grupp tog även upp förslaget med en tydligare öppning mot naturen från centrum som bjuder in till naturområdena.

Det saknas belysning. Och belysning som gör att man vill vara i naturområdet. Det saknas även belysning på vägarna till naturområden.

En grupp beskrev även att de upplevde det som jobbigt att ta sig till skogen genom centrum och efterfrågar gångvägar från centrum in i skogen.

Det saknas möjlighet att vara i naturen en längre stund då det inte finns bänkar eller möjlighet att slänga skräp.

Det efterfrågas även möjlighet till lek i skogen i form av lekytor och kojor. Vikingabyns i Finnstagårdsparken lyfts återkommande upp som ett positivt exempel.

Det lyfts även fram positiva exempel för att möjliggöra att fler tar sig till naturen. En grupp tog upp exemplet med badbussarna på sommaren.

Barnen som deltog beskrev att de ofta är i naturen och älskar naturen. När det kom till barnets perspektiv var det främst förslag på aktiviteter kopplat till naturen som togs upp. En grupp diskuterade behovet av en 4H-gård som möjliggjorde att man kunde träffa djur gratis. Andra barn såg möjligheterna med mer lek kopplat till naturområdena med exempelvis hinderbana. Exemplet med hinderbanan föreslogs vara speciellt riktat till barn som är mellan 10-13 och som är för stora för lekplatser.

I en grupp diskuterade barn att de inte besöker naturen, inte på grund av att de inte vill utan på grund av att annat kommer i vägen. Framför allt skola. De beskriver även att deras intresse för att besöka naturen är beroende på säsong och väder.

 Tema 4: Trafik

I diskussionerna om trafik framkom två teman. Det första handlade om cykel och gångvägar. Det andra handlade om trafiksäkerheten vid Brorondellen/Enköpingsvägen.

Det framgick i dialogerna att det vanligaste sättet att ta sig runt i Bro är genom att gå eller cykla. Det framgår även att Köpmanvägen som går mellan stationsområdet och centrum inte är anpassad för flödet av människor och att trottoaren är för trång. Framför allt när även cyklister använder ytan. Det framkommer att för trånga cykel-och gångvägar anses osäkert då det är obehagligt när någon kommer fort bakom. Detta gäller även el-sparkcyklarna. Flera anser att gång- och cykelbanor för separeras.

Elsparkcyklar lyfts fram i flera grupper. I en grupp beskrevs det ätt det är svårt när El-sparkcyklar kommer i hög hastighet bakom en. I en annan grupp beskrevs det att elsparkcyklar har blivit vanligare och det blir ett problem framför allt på Köpmanvägen där boende backar ut med sina bilar från utfarter samtidigt som elsparkcyklarna kommer körandes med ganska höga hastigheter.

I en grupp togs det även upp vikten att rusta upp vägar från skador och ojämnheter i centrum då detta påverkar miljön för synskadade. Gruppen tog upp att över lag bör centrum ses över för synskadade.

Det lyftes även fram att under vintern kan det bli barriärer i form av snövallar från plogning som försämrar trafiksäkerheten.

Det plats som de flesta återkommer till som bristande trafiksäkerhet är Brorondellen och Enköpingsvägens sträcka intill centrum. En grupp beskrev att Rondellen är ganska liten, det är ganska mycket trafik med ganska höga hastigheter. Det ligger verksamheter, såsom bensinstation och affärer tätt inpå rondellen, vilket gör att bilister svänger av snabbt i hög hastighet precis vid övergångställen. Då uppstår situationer som inte känns säkra. Förslag på åtgärder är omläggningar av trafik och avfarter, samt hastighetsbegränsningar på Enköpingsvägen just runt Bro-rondellen

Att Bilister kör för fort är återkommande i grupperna. Här framkommer det flera förslag på lösningar. Exempelvis sänkt hastighet, trafikljus eller ett aktiveringstrafikljus som finns längre bort på Enköpingsvägen.

Belysning vid rondellen lyftes även upp. I en grupp beskrevs det att när man kör bil på Enköpingsvägen förbi centrum på natten upplevs det som att man inte syns ordentligt. Därför borde gatubelysningen runt Bro-rondellen stärkas.

Gång- och cykelvägarna måste även planeras så att människor faktiskt använder dem. Idag finns en gång-och cykelväg under Enköpingsvägen vid centrum. Få använder dock denna då det blir en omväg. Detta medför att man även tar sig till torget genom att gå över Brorondellen och centrumparkeringen. Vuxna tar upp att även centrumparkeringen känns osäker för barn.

I dialogerna med barn framkom tre dominerande teman. Det första var bättre cykel och-gångvägar. Det andra var trafik osäkerheten vid Enköpingsvägen och centrumparkeringen. Det tredje var bättre skyltning och belysning.

Bättre cykel- och gångvägar

Återkommande i grupperna var att barn anser att det är viktigt med bättre gång-och cykelvägar. Att de separeras från varandra men även från biltrafiken.

Barn i en grupp sa att trafiken känns osäker mellan Bro station och Bro centrum. Det är framför allt Köpmanvägen mellan Bro station och Bro centrum som barnen föreslog bredare gång-och cykelvägar.

Trafiksäkerhet vid Enköpingsvägen och centrum-parkeringen

Barnen i grupperna lyfte fram att det många kör fort vid Enköpingsvägen och att det känns osäkert att ta sig över. Barn föreslog trafikhinder för att få ner hastigheten.

Flera barn utryckte även att de genar över parkeringen och att detta känns väldigt osäkert. De föreslog parkeringshus eller en tydlig gångväg mellan Brorondellen och centrum.

Bättre skyltning och belysning

Barnen ansåg att det är viktigt med skyltar vid gång-och cykelvägar. Barn i en av grupperna beskrev även att det idag saknas belysning och detta gör det otryggt när de går.

Barn beskrev att de vill ha så mycket ljus som möjligt. Barnen beskrev även att det idag är många lampor som inte fungerar.

 Tema 5: Trygghet

Flera av deltagarna kände igen sig i bakgrundsbeskrivning för temat. De upplevde att beskrivningen tog upp de centrala delarna i trygghetsfrågan. När det är dag och ljust, samt när det är människor i rörelse upplevs centrum som tryggt. Det framkommer dock att centrum upplevs som otryggt vid vissa återkommande mönster. Dessa är kväll- och nattid samt vid särskilda händelser, såsom skjutningar och drogförsäljning. Det framgick även hur mötesplatser kan vara en trygghetsskapande åtgärd.

I dialogerna återkommer synpunkter på det offentligas arbete. Detta handlar framför allt om bättre kontakt mellan det offentliga och invånare, trygghetscentrums funktion samt kommunens kommunikation kring trygghetsarbetet.

Klockan 21:00 är ett klockslag som flera nämner som tidpunkt då man upplever att det blir otryggt på torget. I en grupp beskrevs uttryckligen att de inte går till torget efter att ICA stängt. Det framkommer att framför allt kvinnor och flickor upplever otrygghet av att yngre män tar en större plats i det offentliga rummet kvällstid. Återkommande synpunkt är att man vill att fler målgrupper är på torget. Främst fler vuxna och att det blir mer liv och rörelse. I en av grupperna beskrevs det att tryggheten skulle öka med fler möten mellan generationer och kulturer.

Det framkom även att det kanske inte alltid handlar om att man blir otrygg av ungdomar, snarare att man blir störd. Det framgår att det behöver bli bättre relationer mellan vuxna och unga och att fler samsas om det offentliga rummet. Belysning lyfts återkommande upp som en trygghetsfaktor.

I en av grupperna diskuterades vad trygghet faktisk betyder. För gruppen handlade det om ljus och människor. Ljus går att sätta upp enligt deltagarna. Det är en lättare åtgärd. När det kommer till att locka fler människor handlar det om att se över vad som finns på torget; typer av mötesplatser, öppettider samt att det sker aktiviteter. Exempelvis lyftes det fram vikten av kulturaktiveter efter klockan 21.

I en grupp lyftes det kan även upplevas som otryggt att ta ut pengar i bankomaten när den ligger precis vid ett hörn – du vet inte vem som kommer runt hörnet.

Flera lyfte att det känns otryggt när det skett särskilda händelser, exempelvis skottlossning. Deltagare lyfter fram att skjutningar i lokalsamhället påverkar negativt.

Vid en särskild händelse vill man även möta poliser och vuxna som man känner igen. Inte bara nya vuxna i uniform som det inte finns relation till.

Även drogförsäljning togs upp i diskussionerna. I en grupp beskrevs att Bro centrum upplevs som tryggt under dagtid över lag, men ibland kan man se knarkaffärer. Det skapar otrygghet.

I diskussionerna framgick det att relationerna till det offentliga behöver bli bättre, I detta fall kommun och polis. Det handlar om att det offentliga behöver bli synligare.

Ökad närvaro av vuxna anställda som har relationsskapande arbetssätt behövs. Det behöver vara synlig personal närvarande i det offentliga rummet.

Det behöver finnas mötesplatser där invånare kan möta de som arbetar med trygghetsfrågor.

Mötesplatser på kvällstid ses av vissa grupper som ett viktigt sätt att skapa trygghet. Här lyfts restauranger och kulturaktiviteter upp som exempel. I en grupp lyftes att ju fler mötesplatser som är öppna på kvällen desto tryggare skulle det kännas. I samma grupp kom även exemplet att placera äldreboende på torget för att detta skulle bidra med ytterligare en målgrupp på torget.

I några grupper togs det upp otrygghet kopplat till Alkohol. Att detta är något som behöver tas med i planeringen om vad som ska placeras på torget. En grupp beskrev att alkohol skapar otrygghet. Därför önskar gruppen att de nya restauranger som öppnar i centrum har en lite högre prissättning för att inte locka till sig människor som enbart vill konsumera alkohol.

Idag upplevs Trygghetscenter som stängt och att man inte vet om, eller när, man kan prata med eller träffa någon därifrån. Återkommande i dialogen tas Trygghetscenter upp. En grupp belyste vikten av att utveckla Trygghetscenter och att det idag upplevs som att Trygghetscenter mest är en skylt. Dessa deltagare lyfte att de som syns är väktarna.

En annan deltagare önskar att Trygghetscenter mer blir en öppen lokal där invånare kan möter polis, väktare, kommun. Idag ansåg denna person att man vet för lite om vad som görs. När är det bemannat? Hur får man tag på någon? Vem man kan få tag på?

Enligt många deltagare brister kommunens kommunikation om trygghetsarbetet. I Bro sprider sig rykten relativt snabbt. Kommunen behöver arbeta med mer synlig och fysisk kommunikation, alltså vara ute och informera.

Deltagare lyfter fram att det behövs kommunikation på olika sätt. Digitalt och fysiskt. En grupp tar tydligt upp att de vill få information från personer och inte via sociala medier.

Andra tar upp att kommunen även behöver vara aktiv på Facebook när det kommer till information om trygghetsarbetet. Förslag om nyhetsbrev kom även upp.

Man vill även att kommunens hemsida används som kommunikationskanal när något alvarligt har hänt.

Det efterfrågas även fler strukturerade trygghetsvandringar som möjliggör delaktighet.

Trygghetsfrågan var viktig för barnen. Det fanns några dominerande teman. Dessa var fler vuxna på torget, bättre belysning, Bättre relation till polis, väktare och kommunen samt kommunens kommunikation med barn efter en skjutning.

Fler vuxna på torget

Barnen beskrev att torget upplevs som tryggt när man är med en vuxen. Om det saknas vuxna på torget när det är mörkt upplevs det som otryggt.

Det framgick även att det är äldre killar som upplevs som farliga som är på torget på kvällar och detta upplevs som otryggt.

Bättre relation till polis, väktare och kommun

Barnen beskrev att de vill ha fler möten med, och bättre relation till, polis, väktare och fältassistenter. När de är på plats upplevs det som tryggt. Det är också viktigt att när det sker något kommer personal som man känner igen. Exempelvis polis, väktare eller fältassistenter.

Barn vill även ha fler mötesplatser där de kan träffa polis, väktare och kommun.

Bättre kommunikation till föräldrar och på skolor

Barnen efterfrågade mer information till föräldrar. De upplever även att kommunikation riktat till barn är viktigt. Lilla aktuellt tas upp som positivt exempel. Det blir speciellt viktigt att kommun och polis gör informationsinsatser kopplat till barn efter en särskild händelse. Detta gäller framför allt när det sker en skjutning.

Ett barn beskrev hur det för några år sedan skedde en skjutning i närheten av skolan och att barnet sett en död person från fönstret i klassrummet. Det kom inte någon vuxen som arbetade med trygghet och pratade med barnen efter. Minnet fanns fortfarande kvar som något väldigt otäckt.

Belysning och kameraövervakning

Barn tog återkommande upp belysning och vikten av att torget känns ljust.

I en grupp tog även barn upp att det är positivt med kameraövervakning men att detta behöver göras med jättetydlig kommunikation och skyltar att det är övervakat med kamera.

Tema 6: Engagemang & framtidstro

De som deltog i dialogen tog nästan en timme (ibland mer) av sin lördag för att promenera genom centrala Bro och diskutera utvecklingen. Detta visar på ett engagemang i utvecklingen av Bro och bör tas till vara på.

De som deltog beskrev att de vill bli engagerade och delaktiga. Man upplevde att formen med en dialogvandring var bra. Möten mellan olika perspektiv var bra och de teman som diskuterades var relevanta.

Många lyfte även vikten av en tydlig nulägesbild som baserade sig på invånarnas upplevelser. Det visade att kommunen ser och lyssnar. Detta möjliggjorde även att deltagarna kunde bli mer precisa i sina diskussioner. I diskussionen om engagemang och framtidstro framkom fem underkategorier. Dessa var Bros styrkor, viktigt att satsa på i utvecklingen, vikten av att involvera invånarna, vikten att göra delaktighetsinsatser övergripande om Bros utveckling samt vikten av mötesplatser.

Det framkom i dialogen att det finns gemensamma mönster i vad invånarna ser är viktigt att bevara i utvecklingen av Bro. Det är viktigt att bevara den orörda naturen som idag ses som en stark anledning att bo i Bro.

Småstadskänslan finns och behöver bibehållas. Både ur det arkitektoniska perspektivet och det mellanmänskliga. Man behöver bibehålla och värdera de människor som bor i Bro samt säkerställa deras engagemang. I en grupp beskrevs det att småstadskänslan i Bro är det bästa med att bo här och en stark anledning till att flytta hit. Alla är tillåtna att vara i bro, även om man är lite eljest. Det finns en närhet mellan invånarna, folk känner varandra och hälsar på varandra. Det finns en stämning i Bro som är viktig att bevara, framför allt i ljuset av att Bro växer mycket ner mot Mälaren med nya bostadsområden.

Bro Mälarstad byggs där det finns, och fram till nyligen har funnits, uppskattad natur.

En annan grupp beskrev vikten av att bevara det som faktiskt fungerar idag. I gruppen beskrevs det att det bästa med Bro är att det är lugnt, skönt och nära till naturen. Gruppen tycker att detta borde vara ”naveln” i alla satsningar som görs. Gruppen tycker karaktären på Bro ska bevaras. Det är okej att fräscha upp och bygga nytt men karaktären behöver bevaras. Exempel på bra utveckling är Stjärnparken som är en guldinvestering. Gruppen tycker att Börja Sandén-samlingen borde användas i Omdaning Bro. Trygghetsfrågan borde vara en grund i allt och gruppen vill gärna ha inbjudningar till möten. Speciellt personer som bor på adresser där det ska byggas.

Flera deltagare lyfte fram att dialogen uppskattades och önskar med delaktighet. I en grupp beskrevs att gruppen vill fortsatt engageras i utvecklingen av Bro och denna dialogpromenad beskrivs som positiv. Det uppskattades att man fick möjligheten att lyssna på varandras perspektiv och inte bara fylla i en enkät. När kommunen ska inhämta invånares synpunkter och perspektiv borde det ske i former där invånare får möta varandra. Det kanske inte passar alla att delta i dialogpromenader som tar en timme eller längre, utan det kan även göras i färre och mindre frågor. Detta borde genomföras i anslutning till att något händer i Bro som gör att folk ändå tar sig ut, exempelvis vid evenemang. När det är dialogträffar tycker gruppen det är bra att det bjuds på fika.

I en grupp kom även förslaget att kunna erbjuda flera språk vid dialogpromenader.

Idag är det flera olika byggprojekt i Bro. Bro utvecklas. En deltagare föreslog att en liknande dialog som den för Bro torg borde genomföras för hela utvecklingen av Bro, inklusive Trädgårdsstaden och ner mot Rättarboda. Detta för att orten ska kännas samlad och att det blir en gemenskap.

Det lyftes även fram vikten av ta vara på engagemang som redan finns. I en grupp beskrevs det att det finns ett starkt ungdomsengagemang som är viktigt att uppskatta och förstärka om det går.

I en grupp lyftes det även fram att satsa på olika typer av delaktighetinsatser inte bara dialoger. Gruppen beskrev att i framtiden vill gruppen inbjudas till fler dialoger. De vill även få möjlighet att lyssna mer på vad som händer och bestäms men också möjligheter att få påverka.

I detta tema förstärkte flera grupper vikten av att skapa mötesplatser. I en grupp beskrevs det att den viktigaste frågan under dialogen var hur Bro centrum ska utvecklas, med fokus på mötesplatser. I en annan grupp togs det upp att viktigast i utvecklingen av Bro är att satsa på mötesplatser, exempelvis genom någon form av folkets hus eller kulturhus med aktiviteter som passar alla.

I relation till mötesplatser lyftes även vikten av att dessa har bättre öppettider. I en grupp beskrevs att öppettiderna för verksamheter i centrum borde förlängas för att fler människor ska träffas. Framförhalt helgtid.

I en grupp tog barnen upp att de ville förtydliga vikten av följande: Fler lekplatser i skogen, koja i skogen, fler cykelställ, Om Bro-skolan flyttar vill de gärna att det blev en lekplats där eller en fritidsgård från förskoleklass till årkurs 5.

Barnen vill kunna delta i After School. De säger att det endast är för barn mellan årkurs 3 och uppåt. Barn yngre än årkurs 3 saknar idag platser att vara på.

Barn i en annan grupp lyfte fram att det är positivt i Bro då många är trevliga och att det är enkelt att hitta vänner. De lyfter fram att de uppskattar simhallen och att denna kanske skulle kunna byggas ut. Barnen föreslog även att bygga en till våning på Brohuset.

 Detta händer efter medborgardialogen

Under medborgardialogen framkom många värdefulla perspektiv och synpunkter på utvecklingen av Bro. Dessa presenterades för de tjänstemän och konsulter som arbetar med att ta fram förslaget till detaljplan för Bro Torg.

Alla perspektiv och synpunkter kommer inte kunna hanteras i detaljplanen. Resultaten från medborgardialogen har därför även presenterats för kommunala enheter med verksamhet i Bro.

Är du nöjd med informationen på sidan?