Anhörig
Du som är anhörig och vårdar eller stödjer någon i familjen, släkten eller en vän kan själv behöva stöd. Här kan du läsa mer om vilken typ av stöd som vi kan erbjuda dig. Du hittar även information om vilka regler som gäller när du företräder en anhörig.
Stöd till anhörig
Du som vårdar eller stödjer en närstående med sjukdom, funktionsnedsättning, beroende, psykisk ohälsa eller hög ålder kan få stöd via kommunen. Den du vårdar kan vara en familjemedlem, släkting eller vän. Du behöver inte bo med personen för att du ska räknas som anhörig. Stödet kan se ut på olika sätt beroende på situation och behov.
Vem är anhörig
Anhörig är du som är partner, make/maka, förälder, barn, syskon, barnbarn, sammanboende, vän eller granne som hjälper din närstående.
- Anhöriga till personer med fysisk funktionsnedsättning
- Anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning
- Anhöriga till personer med utvecklingsstörning eller annan intellektuell funktionsnedsättning
- Anhöriga till personer med långvarig psykisk sjukdom
- Anhöriga till personer med långvarig eller kronisk fysisk sjukdom
- Anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblematik
- Föräldrar till barn under 18 år med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning
- Föräldrar till vuxna barn med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning
- Vuxna barn till person med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning
Stöd av anhörigkonsulenten - direkt stöd
Som anhörig kan du få direkt stöd riktat till dig. Det kan till exempel vara:
- Stödsamtal
- Samtalsgrupper
- Anhörigträffar
- Föreläsningar
- Taktil stimulering
Det är kommunens anhörigkonsulent som ger dig direkt stöd.
Anhörigkonsulenten kan även hjälpa dig med vem du ska kontakta för andra typer av anhörigstöd.
Det krävs inget formellt biståndsbeslut för att få stöd av anhörigkonsulenten och anhörigkonsulenten har tystnadsplikt.
Du tar kontakt med anhörigkonsulenten via kontaktcenter.
Kontaktcenter
Indirekt stöd
Indirekt stöd handlar om olika biståndsinsatser som din närstående får – och som därmed också blir en avlastning för dig.
Det kan till exempel vara avlösning, korttidsplats eller dagverksamhet. Det är din närstående som ansöker om dessa insatser och de kan vara avgiftsbelagda.
Kontakta handläggare inom bistånd- eller LSSenheten för att ansöka om insatser.
Vill du som anhörig komma i kontakt med andra anhöriga? Vill du få stöd genom olika aktiviteter?
Må bra-check
Du som stöttar eller vårdar en närstående med sjukdom, funktionsnedsättning, beroende eller psykisk ohälsa kan ansöka om Må bra check.
Må bra checken ska användas till rekreation av något slag för dig som anhörig. Det kan till exempel vara massage, motion eller någon annan hälsofrämjande aktivitet. Pengarna ska inte användas för inköp av mat, kläder eller för att betala räkningar.
Du kan ansöka om Må bra checken om du är:
- sammanboende med personen som får stöd eller vård
- folkbokförd i Upplands-Bro kommun
- 18 år vid ansökningsdagen
Hur du ansöker
Du kan ansöka i vår e-tjänst eller via kommunens blankett. Du behöver bifoga ett intyg som styrker din närståendes tillstånd. Intyget ska innehålla datum, den sökandes personnummer och tillstånd/diagnos.
Ansökningsperioden är 1 januari - 15 november och ansökan kan göras en gång per år. Ansökan och intyg ska ha inkommit senast 15 november. Utbetalning sker under december månad. Summan varierar från år till år beroende på antal beviljade ansökningar.
Ansökan beviljas som bistånd enligt 4 kap. 2 § efter ett beslut som äldre- och omsorgsnämnden tog under våren 2022. Det betyder att du finns i socialtjänstregistret om du beviljas checken.
Frågor
Om du är osäker på om just du har rätt till Må bra-check, vad det innebär att checken beviljas enligt 4 kap. 2 § Socialtjänstlagen eller att du hamnar i socialtjänstregistret kan du kontakta kommunens anhörigkonsulent.
Föreningar och organisationer som kan erbjuda stöd
Det finns flera föreningar som erbjuder stöd till dig som är anhörig. Här har vi samlat några anhörigföreningar.
Cancerfondens Informations- och stödlinje
Personligt ombud för personer med psykisk funktionsnedsättning
Anmäl dig för information om anhörigstöd
Anmäl dig via formuläret nedan om du vill ta emot information om kommunens anhörigstöd.
Att företräda en anhörig
Under vissa omständigheter kan du företräda en familjemedlem eller anhörig. Här kan du läsa mer om vad som gäller om du företräder en anhörig.
Anhörigbehörighet - att företräda utan fullmakt
Om du är nära anhörig till en person över 18 år, som inte kan företräda sig själv, så kan du företräda personen.
Sedan den 1 juli 2017 krävs ingen fullmakt för detta.
Du har rätt att hjälpa din anhörige med det som berör det dagliga livet, till exempel:
- Betala löpande utgifter, som räkningar, mat och kläder.
- Teckna avtal om autogiro för hyra, el, försäkringar och liknande.
- Betala tillfälliga utgifter, som läkarbesök, tandvård, fritidsaktiviteter och nöjen.
- Göra överföringar mellan bankkonton för att kunna sköta dessa betalningar.
- Lämna inkomstdeklaration, teckna hemförsäkring eller ansöka om sociala förmåner som bostadsbidrag.
- Ansöka om vård- och omsorgsboende.
Du som anhörig bör alltid agera på det sätt du tror att din anhörige skulle vilja.
För att kunna göra bankaffärer behöver du styrka din behörighet, exempelvis genom att visa upp ett personbevis eller ett familjebevis från Skatteverket.
Om du företräder en anhörig kan du inte:
- Föra process i domstol.
- Lämna gåvor.
- Köpa en bil eller en fastighet.
- Handla med aktier, fondandelar eller andra värdepapper.
- Ta lån.
- Pantsätta egendom.
- Samtycka till bodelning och arvskifte.
Anhörigbehörigheten får tas i bruk i turordningen:
- Make, registrerad partner eller sambo
- Barn
- Barnbarn
- Föräldrar
- Syskon och halvsyskon
- Syskonbarn
Om du inte vill eller kan hjälpa till går behörigheten vidare till nästa anhöriga enligt turordningen.
Finns flera anhöriga i samma position i turordningen, företräder ni den anhörige gemensamt. Ni kommer då överens om hur ni löser det praktiskt. Ni kan till exempel lämna fullmakt till varandra.
När du företräder en anhörig måste du dokumentera ditt uppdrag. Det gör du genom att spara underlag för de transaktioner som du har utfört, till exempel kvitton. Om du har gjort omfattande affärer bör du göra löpande noteringar över detta. Om din anhöriges tillstånd förbättras, behöver du kunna lämna över underlaget till personen.
Om du som anhörig uppsåtligen eller av vårdslöshet orsakar din anhörige skada blir du skadeståndsskyldig till personen. Om du företräder personen utan att ha behörighet blir du skadeståndsskyldig gentemot en tredje person, till exempel en bank, som lidit skada.
Framtidsfullmakt
Från den 1 juli 2017 gäller lagen om framtidsfullmakter.
En framtidsfullmakt ger du som privatperson till någon annan som får representera dig längre fram i livet.
Framtidsfullmakten träder i kraft när du på grund av sjukdom, psykisk ohälsa, försvagat hälsotillstånd eller liknande inte längre kan ta hand om dina ekonomiska och personliga angelägenheter. Den du ger fullmakt till får rätt att företräda dig.
En framtidsfullmakt kan omfatta ekonomiska och personliga angelägenheter. Du kan exempelvis bestämma att fullmaktshavaren/fullmaktshavarna ska kunna betala dina räkningar, förvalta din egendom och företräda dig i frågor om bostad och social omsorg. Vidare kan du skriva in särskilt att framtidsfullmakten ska omfatta försäljning av fast egendom och bostadsrätt.
Vissa personliga angelägenheter kan inte ingå i framtidsfullmakt. Fullmaktshavaren/fullmaktshavarna kan exempelvis inte å dina vägnar upprätta testamenten eller besluta i frågor om vård och tandvård.
Vi på kontaktcenter finns här för dig!
- Fråga oss
- Felanmälan
- kommun@upplands-bro.se
- 08-581 690 00 Öppet
- Chatta med oss
- Videosamtal - öppet vardagar kl 10-11