Barn, ungdom och familj
Barn och unga har rätt att känna sig trygga, må bra och ha vuxna som tar hand om dem på ett bra sätt. Ibland är det svårt och då kan socialtjänsten hjälpa. Som förälder kan du ibland behöva nya tips och strategier för att utveckla ditt föräldraskap. Här kan du läsa om det stöd vi erbjuder dig och din familj.
Anmäl oro för ett barn
Om du är orolig för eller misstänker att ett barn far illa kan du kontakta oss på socialtjänsten. Genom att anmäla oro till oss kan du bidra till en förändring så tidigt som möjligt för barnet.
Gör en anmälan
Att göra en anmälan skiljer sig lite åt beroende på om du är privatperson eller om du gör din anmälan i rollen som anställd. Läs mer om vad som gäller för just dig.
Är du orolig att ett barn eller en ungdom i din närhet har det svårt på något vis? Då kan du hjälpa barnet genom att anmäla din oro. Barnet eller ungdomen kan på så sätt få den hjälp och det stöd som behövs för att må bättre. Du anmäler din oro i vår e-tjänst.
Om du som privatperson vill göra anmälan anonymt kan du ringa kontaktcenter och fråga efter mottagningsgruppen inom barn- och ungdomsenheten.
Alla som arbetar med barn och unga har enligt lag en anmälningsskyldighet att anmäla oro för ett barn till socialtjänsten. Det är viktigt att komma ihåg att en misstanke räcker och att anmälningsskyldigheten är ovillkorlig och personlig. Genom att anmäla kan du hjälpa barnet att få den hjälp och det stöd som behövs för att må bättre.
Mottagningsgruppen för barn och unga - för anonym anmälan eller konsultation
Socialjouren kvällar och helger
Socialkontoret i Upplands-Bro kommun läser och handlägger regelbundet alla inkommande ärenden under ordinarie kontorstid som är helgfri måndag till torsdag 8.00 – 16.00 samt fredagar 09.00-15.00.
Om du gör en anmälan utanför vår ordinarie kontorstid kommer vi inte se din orosanmälan förrän nästkommande arbetsdag.
Vid akut oro på kvällar och helger, ta kontakt med Socialjouren.
Fredag 15.00-02.00
Helger 16.00-02.00
Övrig tid, nätter och helger, har socialjouren beredskap och nås via 112
Att tänka på vid anmälan
Lämna så mycket information du kan om barnet, exempelvis namn, personnummer och kontaktuppgifter.
Dokumentera gärna tydligt det som du hör eller ser som gör att du blir orolig för barnet. Detta hjälper socialtjänstens i kontakten med familjen och för att bedöma barnets situation.
Vad händer efter en anmälan?
Socialtjänsten gör alltid en bedömning om det finns akut oro för barnet eller inte. Det kallas att göra en skyddsbedömning och ska göras inom 24 timmar från att socialtjänsten tagit emot anmälan.
Socialtjänsten pratar med barnet och vårdnadshavare.
Ibland startas en utredning om det behövs mer information för att kunna ta ställning till barnets behov och eventuellt stöd till familjen.
Vi på socialtjänsten arbetar så långt som möjligt tillsammans med familjen och viktiga personer som finns runt omkring barnet för att hitta lösningar.
Föräldraskapsstöd
Att vara förälder kan vara det svåraste som finns. Alla föräldrar vill ge sina barn trygghet, bra självkänsla och kunna vägleda sina barn, men det är inte lätt att veta hur. Alla kan ibland behöva hjälp och stöd i familjelivet. Här hittar du information om hur vi kan hjälpa dig och din familj.
Nybliven förälder, familjecentral o-5 år
Det finns två familjecentraler i Upplands-Bro kommun. Här arbetar familjebehandlare, barnmorskemottagningen (BMM), barnavårdscentralen (BVC), och Öppna Förskolorna i Bro och Kungsängen tillsammans. Vi stöttar dig som väntar barn eller har barn 0-5 år.
Att vänta barn och bli förälder är stora händelser i livet som kan vara omvälvande och utmanande. När du önskar stöd i föräldraskapet, för egen del eller tillsammans med din partner kan du boka samtal med våra familjebehandlare.
Prata med din barnmorska eller BVC alternativt ring direkt till föräldrastödets telefon för kontakt och tidsbokning.
Föräldrastödet
Är du nybliven förälder och vill delta i en föräldragrupp? Alla nyblivna föräldrar har möjlighet att delta i grupperna som arrangeras av Familjecentralen både i Bro och i Kungsängen.
Syftet med föräldragrupperna är att du som nya föräldrar ska kunna skapa ett tryggt nätverk och nya sociala kontakter. Under samtal och diskussioner får du ta del av kunskapsbaserad information om barn hälsa och utveckling.
Varje föräldragrupp består av 6–10 barn och deras föräldrar. Vi träffas vid sex tillfällen under cirka sex månader. Grupperna startar när barnen är cirka två–fyra månader.
Du anmäler dig till en föräldragrupp på ditt BVC.
Tema för samtalen
- Anknytning och samspel
- Ta hand om dina vuxna relationer
- Trygghet och rutiner
- Familjens levnadsvanor
- Gränser och integritet
Föräldrastödet 0-20 år
Att vara förälder är oftast en källa till glädje, värme och kärlek, men kan också vara svårt och utmanande. Starka känslor väcks och det kan uppstå kriser och utmaningar av olika slag. Föräldrastödet erbjuder stödjande samtal för dig som bor i Upplands-Bro kommun och har barn 0–20 år eller väntar barn. Boka tid eller kom på drop in!
Stödjande samtal om att vara förälder
Föräldrastödet erbjuder stödjande samtal för dig som bor i Upplands-Bro kommun och har barn 0–20 år eller väntar barn. Även du som är en viktig vuxen för barnet är varmt välkommen. Ingen fråga är för liten. Behöver du annat stöd kan vi hjälpa dig vidare.
Vi har sekretess och besök och samtal är kostnadsfria. Om det behövs använder vi tolk.
Du når oss för kontakt och tidsbokning genom att ringa vår telefonsvarare. Tala in namn och telefonnummer och kort om ditt ärende, så ringer vi tillbaka till dig inom tre arbetsdagar.
Tel: 08-410 792 05.
Vi kan till exempel prata om
- att minska stress, bråk och tjat i familjen.
- att få vardagen och familjelivet att gå ihop.
- barnets utveckling, kriser och hur du kan stötta.
- att känna sig ensam och otillräcklig som förälder.
- oro för ett barn och vad du kan göra som förälder.
Drop-in på torsdagar klockan 16.30 – 18.30 med undantag för röda dagar
Ta en nummerlapp, sitt ner och vänta så kommer snart en föräldrastödjare.
Föräldrastödet
Trygghetscirkeln 0–6 år
Trygghetscirkeln är ett relationsbaserat föräldraskapsprogram för föräldrar med barn i åldern 0 till 6 år i en grupp med 6–8 föräldrar och två erfarna samtalsledare. Det bygger på anknytningsteori och 50 års forskning kring barns utveckling, deras behov och vad som skapar trygghet.
Programmet är kostnadsfritt och omfattar 7–8 träffar som varar en och en halv timme per tillfälle. Vi startar regelbundet, och har vid behov en väntelista.
Under hösten 2025 startar tre grupper:
- Tisdag den 23 september, 7 tisdagar kl.17.30-19 på Vårdcentralen i Kungsängen (svenska)
- Tisdag 7 oktober, 7 tisdagar 17.30-19 på Öppna Förskolan i Bro (svenska)
- Torsdag 30 oktober, 7 torsdagar 17.30-19 på Öppna förskolan i Bro (engelska)
Lokal för grupperna meddelas senare.
Du kommer i kontakt med samtalsledare samt anmäler dig genom att maila trygghetscirkeln.
Trygghetscirkeln
Under kursen får du möjlighet att undersöka vilket stöd som föräldrar behöver ge sina barn när de utforskar världen och sina känslor. Målet är att ditt barn ska känna trygghet i sig själv då det möter livets utmaningar.
Vi närmar oss våra egna erfarenheter och funderar över hur detta avspeglar sig i vårt föräldraskap. Vi tittar gemensamt på filmklipp som visar barn och föräldrar i olika situationer och pratar om hur vi är tillräckliga som föräldrar och hur vi kan sätta gränser.
Tonårsförälder
Här finns tips till dig som är tonårsförälder:
Kommunen erbjuder stödjande samtal för dig som vill bolla funderingar kring ditt barn eller tonåring. Ingen fråga är för liten. Sitt inte ensam med din oro. Prata med oss!
Besök och samtal är kostnadsfria. Tolk finns vid behov.
Ring 08-410 792 05. Tala in namn, telefonnummer och kort om ditt ärende så blir du kontaktad inom tre arbetsdagar.
Mini Maria erbjuder rådgivning och behandling för unga mellan 13–20 år som har problem med alkohol, droger eller spel om pengar. Här finns även stöd till dig som är närstående.
Rådgivning och tidsbokning: 08-580 291 83
Sjuksköterska: 08-1234 74 10
E-post: ungdomsteamet@jarfalla.se
Besöksadress: Posthuset plan 2 i Jakobsbergs centrum, ingång Ynglingavägen 5A.
Maria Ungdom tar emot personer upp till 20 år. Hit kan du komma med akut påverkan eller akut oro. Du behöver inte boka någon tid men om du vill kan du ringa på: 08-123 474 10.
Besöksadress: Finsens väg 1, St Görans sjukhus 112 19 Stockholm
12 juli - 21 augusti hänvisas alla familjer och ungdomar till Maria ungdom på Kungsholmen för rådgivning och tidsbokning.
Din tonåring lyssnar på dig och de gränser du sätter, även om det inte alltid verkar så. De flesta ungdomar vill ha tydliga regler hemma kring alkohol och vad som gäller på kvällar. Här hittar du tips på hur du kan prata med ditt barn och visa att du finns där.
Är du orolig för att ditt barn eller en ungdom du känner luras eller lockas att begå brott? Här hittar du varningstecken att leta efter. I materialet Gängsnacket, som finns på många olika språk, kan du få stöd i hur du kan prata med unga om vad de ska tänka på. Du som är orolig kan göra en orosanmälan till socialtjänsten eller kontakta polisen. Det finns hjälp att få för både unga och närstående.
Var uppmärksam på om barnet:
- Ljuger eller verkar dölja saker.
- Börjar umgås med nya, äldre ungdomar eller vuxna.
- Har nya kläder eller ny telefon.
- Slutar be om pengar eller verkar ha mer egna pengar.
- Skickar eller tar emot misstänkt mycket eller stora mängder pengar (via swish eller konto).
- Börjar ha två mobiler.
- Uttrycker sig annorlunda, nya åsikter eller värderingar.
Webbföreläsning: Så påverkar sociala medier barn och unga
Kriminologen Maria Dufva föreläser om sociala mediers inverkan på barn och unga. Inspelningen är från en öppen föreläsning i Upplands-Bro i januari 2024. Den riktar sig främst till föräldrar och andra vuxna. Filmen är 1 timme och 40 minuter lång.
Stöd till dig som är barn eller ungdom
Har du det tufft hemma eller i skolan? Funderar du på vad som händer i kroppen, preventivmedel eller oroar du dig för könssjukdomar? Har du hamnat snett och vill lämna en kriminell livsstil? Oroa dig inte. Vi hjälper dig.
Har du problem hemma?
Du som är ung har rätt att ha någon som tar hand om dig. Du har rätt att vara trygg och ska behandlas med respekt. Socialtjänsten ansvarar för att ge stöd och hjälp till barn och unga som inte har det bra.
Det finns många situationer där du som är barn eller ungdom kan behöva lite extra stöd. Kanske mår du dåligt eller har en kompis som du är orolig för. Eller så kanske ni har det jobbigt hemma.
Behöver du hjälp eller vill ha råd, ring kontaktcenter och fråga efter mottagningsgruppen för barn och unga.
Om du är över 15 år och behöver stöd kan du skicka in en ansökan i vår e-tjänst.
Socialtjänsten kallas ibland för soc. Till oss kommer du om någon har berättat att de är oroliga för dig. Du kan även komma till oss om du själv och/eller dina föräldrar vill ha hjälp med något.
Det kan handla om att:
- du inte mår bra hemma.
- du känner dig rädd hemma.
- vuxna eller syskon i din familj inte mår bra eller bråkar mycket.
- du själv gör saker som inte är bra för dig.
- det inte finns någon vuxen som tar hand om dig.
- du och någon i din familj har svårt att komma överens.
Vi pratar med dig och dina föräldrar om det som är jobbigt men också om det som fungerar bra. Ofta pratar vi också med andra vuxna runt omkring dig för att lära känna dig och förstå vad du behöver, men de får inte veta vad du har sagt om du inte vill det.
Målet är alltid att hjälpa dig och din familj så ni kan må bra tillsammans. Ibland kan vi ge stöd och hjälp, ibland kan någon annan göra det bättre och ibland avslutar vi kontakten för att vi inte är oroliga.
Om du är hotad av din familj eller blivit slagen kan vi först behöva se till att du är säker och trygg, då försöker vi hitta lösningar tillsammans med dig.
Vi vill att du ska vara med under hela kontakten. Det är viktigt att du får information om vad som händer och att du får säga vad du tycker och hur du vill ha det.
Du har många rättigheter i kontakten med socialtjänsten.
Du har till exempel rätt att:
- få säga din åsikt och att bli lyssnad på
- bli behandlad med respekt för den du är
- få information om vad socialtjänsten gör och varför
- ta del av och läsa det som skrivs om dig
- ta med dig någon du är trygg med på mötet
- få träffa din socialsekreterare utan din vårdnadshavare (förälder).
Om du är missnöjd med något i kontakten med socialtjänsten kan du lämna synpunkter och klagomål till kommunen men också kontakta Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som arbetar med att granska socialtjänsterna i Sverige.
Du kan mejla eller ringa IVO. De har öppet vardagar kl. 9.00-17.00. När de har stängt kan du lämna ett meddelande. Samtalet är gratis och syns inte på telefonräkningen.
Låt dig inte luras av gängen
Kriminella gäng utnyttjar unga för att begå brott. De kan kontakta dig via sociala medier för att du ska göra tjänster eller begå brott åt dem. Det är viktigt att du tar hjälp om du är drabbad av eller på väg in i gängkriminalitet.
Kriminella kan kontakta dig till exempel via sociala medier och chattar och be dig att...
- lägga ut sprängmedel.
- gömma, packa eller sälja narkotika.
- gömma och transportera vapen.
- skicka vidare olagliga pengar via Swish.
- hota, skada eller råna personer.
- skicka bilder på ditt pass/ID.
Ta hjälp! Prata med en vuxen du litar på eller kontakta polisen.
Vid pågående brott ring 112. Du kan tipsa polisen på 114 14 eller polisen.se.
Vill du lämna en kriminell livsstil?
Är du 13–18 år och riskerar att rekryteras till kriminella grupper eller vill lämna en kriminell livsstil? Då kan du läsa mer om vad vi kan hjälpa dig med genom att följa länken.
Om du utsätts för brott - Stödcentrum Nordväst
Stödcentrum Nordväst hjälper dig mellan 10 och 21 år som blivit utsatt för brott, till exempel personrån, misshandel, våldtäkt, hot eller ofredande.
Stödcentrum Nordväst erbjuder:
- Stödsamtal om händelsen eller brottet och hur det påverkar dig.
- Praktisk hjälp i kontakten med polis, åklagare, försäkringsbolag eller med andra instanser som hjälper dig som utsatts för brott.
- Rättegångsstöd, till exempel förberedande samtal och information om vad som händer under en huvudförhandling.
- Medling, som innebär att du träffar den som utsatt dig för brott tillsammans med en neutral medlare och pratar igenom det som har hänt.
Kontakta Stödcentrum Nordväst på telefon: 010-444 05 50.
Ungdomsmottagning
På en ungdomsmottagning kan du som är mellan 12 och 23 år få hjälp med många olika saker till exempel kroppen, preventivmedel, relationer, graviditet, könssjukdomar, oro, stress, sex och samlevnad eller något helt annat.
På ungdomsmottagningen finns barnmorska, kurator och läkare. Alla besök är gratis.
Testa dig för könssjukdomar
Om du vill testa dig för könssjukdomar kan du göra det på mottagningen eller beställa hemtest gratis via 1177.se/Mina sidor.
Gravidtest och akut p-piller
Graviditetstest och akut p-piller finns att köpa på apoteken men är gratis på ungdomsmottagningen.
Boka tid hos barnmorska eller kurator
Du bokar tid hos barnmorska via appen Alltid Öppet eller 1177.se.
Ungdomsmottagningens kurator
Du hittar aktuella öppettider på UMO:S webbplats.
Mini-Maria
På Mini-Maria arbetar vi med att hjälpa ungdomar och deras familjer med problem som är kopplade till alkohol, droger och psykisk ohälsa. Vid första besöket kommer du informeras om hur vi arbetar och gemensamt gör vi upp en planering för hur kontakten oss emellan skall se ut. Du kommer också att få lämna ett urinprov.På Mini-Maria arbetar sjuksköterska, behandlare och läkare. För att du skall få tillgång till rätt hjälp har vi ett nära samarbete med socialtjänsten och andra verksamheter som kan vara till hjälp för dig att uppnå ett stabilt och drogfritt liv.
Har du det tufft i skolan?
Om du har problem eller om något i din skola inte fungerar kan du eller din vårdnadshavare kontakta elevhälsan i din skola.
Behöver du hjälp i ditt föräldraskap?
Tycker du att det är utmanade att vara förälder och behöver hjälp att orka med? Vi arbetar för att hitta lösningar tillsammans med dig och de som finns nära barnet. Socialtjänsten utgår från barnets bästa och behov och erbjuder alltid familjebehandling i kombination för att arbeta med dig som förälder och att skapa förändring som håller över tid
Nätverk
Vi vet att det kan vara jobbigt att vara förälder ibland. Kanske behöver du hjälp i vardagen eller att barnet kommer hemifrån ibland. Vi arbetar för att hitta lösningar tillsammans med dig och de som finns nära barnet. Det är en skyddsfaktor för barn att ha flera betydelsefulla vuxna i sin närhet både på kort och lång sikt. Ibland kan det vara svårt att veta vilka som faktiskt finns i ens närhet eller att våga be om hjälp.
Vi kan hjälpa dig att utforska vilka just du och ditt barn har i er närhet och samla de tillsammans med er för att hitta de bästa lösningarna för just ditt barn.
Ansök om stöd för ditt barn eller din ungdom via vår e-tjänst eller genom att kontakta mottagningsgruppen för barn och unga via kontaktcenter.
Familjebehandling 0–20 år
Behöver du extra stöttning i ditt föräldraskap och känner att du vill ha professionell hjälp? Då kan du vara i behov av familjebehandling. Familjebehandling vänder sig till dig som har barn i åldern 0–20 år.
Familjebehandlarna träffar barn och föräldrar tillsammans, parvis och ibland enskilt. I samråd med familjerna kan även andra viktiga personer runt familjen till exempel från skola, BUP och familjens nätverk bjudas in. Träffarna kan ske i familjebehandlarnas lokaler eller hemma hos er när det passar bäst.
Alla familjebehandlare har sekretess och dokumentationsskyldighet.
Familjearbetet går ofta ut på att förbättra kommunikation och relationer inom familjen. Det kan handla om att förbättra samspelet, om gränssättning och om att lösa konflikter utan våld i familjen. Ni får stöd att sätta upp strukturer och rutiner för att få vardagen att fungera bättre.
Kontaktperson och kontaktfamilj
Ett barn kan behöva komma hemifrån under perioder, kanske för att få ett annat sammanhang, hjälp med fritid, skolgång eller ytterligare vuxenkontakter. I första hand försöker vi hitta lösningar i barnet och familjens egna nätverk. Om det inte är möjligt kan det vara aktuellt med en kontaktperson eller kontaktfamilj.
Insatsen ska utgå från barnets behov och är ofta i form av en kortvarig insats under tiden som familjen tar emot stöd och behandling för att skapa förändring som håller över tid.
Ansök om stöd för ditt barn eller din ungdom via vår e-tjänst eller genom att kontakta mottagningsgruppen för barn och unga via kontaktcenter.
Kontaktperson LSS
Barn med funktionsvariation inom LSS kan också beviljas kontaktperson.
Familjehem, HVB och stödboende
Vi försöker alltid i första hand hjälpa er som familj så att ni kan fortsätta att bo tillsammans, men ibland är det bästa för barnet att det placeras i ett annat hem. Barnet kan då få bo i en annan familj (familjehem). Barnet kan då få bo i ett familjehem, stödboende eller hem för vård och boende (HVB). Det kan vara under en kortare eller längre tid. Vi försöker alltid se till att syskon får bo tillsammans.
Du som vårdnadshavare kan själv ansöka om stöd och hjälp till ditt barn eller din ungdom från socialtjänsten. Det gör du via vår e-tjänst eller genom att kontakta mottagningsgruppen för barn och unga via kontaktcenter.
Vad händer efter ansökan?
När du har skickat in en ansökan inleder vi en utredning för barnet eller barnen det gäller. En socialsekreterare tar kontakt med er och samlar in information för att göra en bedömning om barnets behov av stöd. Hur utredningen går till kan du läsa om under rubrikerna nedan.
Om socialtjänsten känner oro för barnet kan en utredning startas. Ibland blir familjer då oroliga, vissa tror att socialtjänsten kommer ta barnet från föräldrarna. Det är viktigt att veta att tvångsvård är mycket ovanligt och sker bara när barn far väldigt illa i sina hem. Nästan allt stöd från socialtjänsten är helt frivilligt.
Alla anställda på socialtjänsten har sekretess.
En utredning betyder att en socialsekreterare samlar in information och gör en bedömning om barnet eller familjen behöver något stöd. Utredningen handlar alltid om barnet och vad barnet behöver. Eftersom vårdnadshavare är ansvariga för sina barns välmående behöver utredningen också handla om vårdnadshavarens förmåga att ta hand om barnet.
En utredning består framför allt av samtal mellan socialsekreteraren, barnet och vårdnadshavare. I en utredning vill socialsekreterararen oftast prata ensam med barnet.
Socialsekreteraren samlar vanligtvis in information från exempelvis förskola, skola och hälso- och sjukvård. Socialtjänsten kan även ta kontakt med personer som familjen föreslår, som känner barnet och vårdnadshavare väl. Socialtjänsten har rätt att ta de kontakter som behövs under utredningen.
En utredning ska vara klar inom fyra månader.
Ibland kan familjer vara i behov av fortsatt stöd från socialtjänsten och en insats beviljas.
Den vanligaste stödinsatsen efter en utredning är öppenvård. Där får föräldrar, barn och ungdomar träffa behandlare både enskilt och tillsammans. Familjen får hjälp med att exempelvis prata igenom svåra saker tillsammans, bråka mindre och sätta gemensamma regler.
Öppenvården kan också ge stöd och behandling om någon i familjen har ett risk- eller missbruk.
I sällsynta fall, när problemen är så stora att barnet inte kan bo hemma kan barnet behöva placeras i en annan familj.
Stödinsatser bygger i stort sett alltid på frivillighet. Undantaget är om det finns stor risk för barnets hälsa och utveckling och de insatser som behövs inte går att genomföra på frivillig väg. I sådana fall kan tvångsvård bli nödvändigt.
Alla stödinsatser från socialtjänsten är tidsbegränsade. Under stödinsatsens gång har socialsekreteraren ansvar för att regelbundet träffa barnet, vårdnadshavare och behandlare för att ta reda på hur stödinsatsen fungerar.
Om du är missnöjd med socialnämndens beslut kan du överklaga detta i en skrivelse till Förvaltningsrätten i Stockholm.
Skrivelsen ska lämnas till den enhet eller den handläggare inom socialförvaltningen som har fattat beslutet eller skickas till:
Upplands-Bro kommun
196 81 Kungsängen
Socialnämnden måste ha fått din skrivelse inom tre veckor från den dag du fick beslutet, annars kan inte ditt överklagande prövas.
Socialnämnden ska ändra beslutet om myndigheten finner att beslutet är uppenbart oriktigt, antingen på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning.
Skrivelsen ska innehålla:
- Vilket beslut du överklagar. Om det finns ett ärendenummer eller diarienummer, ange gärna detta.
- Den ändring i det överklagade beslutet som du begär samt varför du anser att beslutet är felaktigt.
- Din postadress, ditt telefonnummer och personnummer.
- Din underteckning och ett namnförtydligande under namnteckningen.
- Handlingar eller annat som du anser stöder din uppfattning.
Du kan givetvis anlita ett ombud för att sköta ditt överklagande.
Ta gärna kontakt med din handläggare, som du når via kontaktcenter, om du har frågor kring din överklagan.
Anmäl oro för någon annans barn
Om du är orolig för någon annans barn eller om någon är orolig för ditt barn kan du/de göra en orosanmälan till socialtjänsten. Alla som arbetar med barn och ungdomar måste enligt lag göra en orosanmälan så fort de känner oro för någon under 18 år. När socialtjänsten tagit emot en orosanmälan görs en förhandsbedömning där en socialsekreterare kontaktar vårdnadshavare och barn.
Samordning för barn med flera stödinsatser (SIP)
En samordnad individuell plan, SIP, kan göras när barn upp till 18 år har eller kan behöva minst två olika kontakter och stödinsatser samtidigt.
Att få en samordnad individuell plan betyder att skola, hälso- och sjukvård (tex. BUP, läkare, habilitering) och socialtjänst tillsammans med dig och ditt barn under ett SIP-möte bestämmer vilket stöd som behövs, vem som ska ge stödet och i vilken ordning stödet ska ges för att bli så bra som möjligt för barnet.
Du som vårdnadshavare och ditt barn får vara med och bestämma vilka som ska bjudas in till mötet.
Om du tror att ett SIP-möte vore bra för ditt barn kan du prata med någon professionell som ni har kontakt med. Enligt lagen ska personal från socialtjänst och hälso- och sjukvård kalla till ett SIP-möte om det kan vara till hjälp för barnet. I Upplands-Bro kan också skolpersonal kalla till ett SIP-möte.
En SIP underlättar för dig som är vårdnadshavare och lägger ner mycket tid på att förmedla information mellan olika verksamheter, exempelvis när:
- ett barn missbrukar
- ett barn inte går i skolan
- ett barn är eller riskerar att bli placerad i familjehem eller på HBT-hem eller stödboende
För dig som är förälder till ett placerat barn
När ett barn placeras utanför det egna hemmet ställs stora krav på samarbetet mellan barnets föräldrar, socialtjänsten och familjehemsföräldrarna eller personalen på behandlingshemmet. Barnets bästa ska vara vägledande för alla.
Socialsekreteraren ansvarar för att:
- ditt barn ska få bästa möjliga vård.
- ditt barn blir folkbokförd i familjehemmet. Om barnet placeras på HVB fortsätter barnet att vara folkbokförd hos föräldern.
- informera ditt barn om barnets rättigheter.
- hålla regelbunden kontakt med dig och ditt barn.
Vården ska övervägas/omprövas av Socialnämndens arbetsutskott var sjätte månad.
Det är familjehemsföräldrarna eller personalen på HVB-hemmet som ansvar för ditt barn när det gäller kläder, mat, läxläsning och övriga frågor som rör vardagen.
Som förälder är det viktigt att du engagerar dig i frågor som rör vården kring barnet. Du är fortfarande vårdnadshavare för ditt barn.
Du har rätt att få information om hur det går för ditt barn och har möjlighet att begära ut de anteckningar och handlingar som skrivs. Om du anser att något är fel har du rätt att få din uppfattning antecknad.
Om ditt barn är placerat med stöd av LVU (lagen om vård av unga) tar socialnämnden dock över bestämmanderätten över ditt barn och kan besluta till exempel om umgänge eller om hälso- och sjukvård. Som vårdnadshavare har du rätt att begära att vården upphör. Socialsekreteraren behöver då utreda om det finns möjlighet, utifrån barnets bästa, att avsluta vården.
Som förälder är du skyldig att se till att ditt barn får vad det behöver när barnet är hemma på besök hos dig. Du är också försörjningsskyldig för barnet och betalar därför varje månad en avgift för placeringen.
Barn har rätt att vara med i planeringen, få information, mötas med respekt och vänlighet, få säga sin åsikt, tala enskilt med socialsekreteraren och få hjälp och stöd utifrån sina behov.
Barnet har rätt att själv vända sig till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om hen anser att rättigheterna inte respekteras.
När ditt barn fyllt 15 år får barnet föra sin egen talan. Innan ditt barn fyllt 15 år har barnet rätt att delta i beslut efter ålder och mognad.
Ditt barn har, om barnet vill, rätt att ha kontakt med dig, syskon eller andra personer som hen tycker är viktiga. Om ditt barn är LVU-placerat kan umgänget begränsas. Beslut om umgängesbegränsning kan överklagas. Ditt barn har också rätt att skriva brev eller ringa till vem hen vill om annat inte beslutats.
När ett barn under 18 år är placerat av socialtjänsten i ett familjehem, HVB-hem eller stödboende är du som förälder skyldig att betala en avgift till kommunen.
Hur mycket du ska betala beror på din årsinkomst och hur många barn du försörjer. Om din inkomst eller dina familjeförhållanden förändras ska du alltid kontakta oss. Du börjar betala ersättning när ditt barn varit placerad i en månad.
Som vårdnadshavare står du själv för kostnaderna för de resor du behöver göra för att träffa ditt barn. Om du saknar ekonomiska förutsättningar ska du ansöka om resebidrag.
När ditt barn placeras i familjehem, HVB-hem eller stödboende påverkas de bidrag som är knutna till barnet:
Barnbidrag
Enligt Försäkringskassan ska barnbidraget alltid följa barnet. Därför kommer barnbidraget att flyttas över till familjehemmet. Om barnet är placerad i HVB-hem eller stödboende kommer barnbidraget att gå till socialnämnden.
Bostadsbidrag/tillägg
Kontakta Försäkringskassan för att få svar på om ditt bostadsbidrag påverkas av att barnet inte längre bor hemma.
Studiestöd från CSN
Som vårdnadshavare kan du behålla barnets studiestöd, men det ska komma barnet till godo. Socialnämnden kan ibland om det finns särskilda skäl begära att studiestödet ska betalas till socialnämnden. Underhållsstöd har du inte rätt till när barnet är placerat. Du måste själv ansöka om underhållsstöd hos Försäkringskassan när placeringen upphör.
Vårdbidrag
Försäkringskassan beviljar inte vårdbidrag för placerade barn. Kontakta Försäkringskassan för vidare information.
Försörjningsstöd
Försörjningsstöd beviljas inte för kostnader gällande barnet när barnet är placerad. Man kan ansöka om att få ekonomiskt bistånd för umgänge och umgängesresor.
Barnpension
Försäkringskassan fortsätter att betala ut barnpension till förälder trots att barnet placeras. Eftersom dessa pengar är avsedda för barnet bör du som förälder använda dem för vissa kostnader för barnet under placeringstiden, t.ex. kläder och fritidsaktiviteter. Om barnpensionen inte förvaltas på ett för barnet tryggs sätt kan socialnämnden anmäla detta till överförmyndarnämnden.
Socialtjänsten arbetar i första hand med att hitta lösningar och komma överens med dig och ditt barn. Om socialtjänsten oro är riktigt hög och det finns en stor risk att barnet far väldigt illa kan barnet behöva omhändertas enligt LVU – lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.
Du hittar mer information, samt information på andra språk, på socialstyrelsens hemsida.
I första hand ska du prata med ditt barns socialsekreterare, och i andra hand enhetschefen.
Du har också möjlighet att vända dig till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) med dina synpunkter. IVO ska kontrollera att brister inom socialtjänsten rättas till. IVO kan dock inte ändra ett beslut som fattats av en socialnämnd eller domstol.
Du har rätt att vara anonym när du kontaktar IVO, men om du vill att IVO ska rätta till något som du inte tycker fungerar måste IVO veta vilken kommuns socialnämnd som det handlar om.
Skilsmässa, faderskap och adoption
Ska ni separera och har svårt att samarbeta kring ansvaret för gemensamma barn? Har ni som är sambos nyligen fått barn och behöver hjälp att fastställa faderskapet formellt? Vill ni adoptera ett barn? Här har vi samlat viktig information för er.
Skilsmässa
När föräldrar separerar kan det ibland uppstå konflikter om hur barnen ska bo eller hur barnen ska träffa sina föräldrar.
Familjerätten erbjuder rådgivning, stöd och utredning i familjerättsliga frågor så som vårdnad, boende och umgänge. Det kan till exempel handla om samtalshjälp för att få till ett samarbete eller upprätta avtal i dessa frågor. Familjerätten finns i Jakobsberg och är gemensam för Upplands-Bro och Järfälla kommun.
Adoption
Funderar du på att adoptera ett barn? Ansök först om medgivande från familjerätten. Familjerätten finns i Jakobsberg och är gemensam för Upplands-Bro och Järfälla kommun.
Fastställa föräldraskap
Gifta par som får barn registreras automatiskt som föräldrar, men om man inte är gift behöver föräldraskapet fastställas.
I en e-tjänst hos Skatteverket kan ogifta, nyblivna föräldrar registrera sitt föräldraskap via sin dator eller mobil och behöver inte göra ett besök hos sin kommun. Samtidigt kan man också anmäla gemensam vårdnad.
Övriga villkor är att:
- den som har fött barnet vet vem den andra föräldern är
- föräldrarna är folkbokförda i Sverige
- föräldrarna har svenska personnummer och bank-id
Har det gått längre tid än 14 dagar från barnets födelse, eller om man inte kan eller vill använda tjänsten, kan man istället få hjälp att göra en föräldraskapsbekräftelse hos Familjerätten. Familjerätten är gemensam för Upplands-Bro och Järfälla.
Familjerådgivning
Har du och din partner problem i er relation? Vill ni prata med en erfaren familjerådgivare och försöka hitta lösningar som fungerar i just er vardag? Då kan ni vända er till familjerådgivningen.
Vem deltar i familjerådgivningen?
Hit kan du komma ensam, tillsammans med din partner eller tillsammans med andra familjemedlemmar, syskon eller bonusföräldrar. Familjerådgivarna arbetar utifrån era önskemål.
Vad lär vi oss i familjerådgivningen?
Ett vanligt tema är att få hjälp att hantera konflikter och förbättra kommunikationen i förhållandet. Familjerådgivarens uppgift är att hitta resurser och styrkor i berättelser och att öka förståelsen och nyfikenheten för den andres värld.
Det första besöket är gratis, därefter är kostnaden 250 kronor per samtal.
Det råder sträng sekretess och inga journaler förs.
Välj familjerådgivning
I Upplands-Bro väljer ni själva vilken familjerådgivning som ni vill gå till. Ni kan fritt välja bland nedanstående företag som vi har avtal med. Information om företagen hittar ni på deras hemsida och tar själva kontakt med dem.
Hur fungerar lagen om valfrihet - LOV?
Upplands-Bro kommun har valt att ha ett valfrihetssystem för familjerådgivning.
I lagen om valfrihetssystem (LOV) står det vad som ska gälla när en myndighet ska erbjuda insatser i ett valfrihetssystem.
Kommunen har godkänt alla företag som du kan välja mellan. För att företaget ska bli godkänt måste vissa krav vara uppfyllda. Det är kommunen som bestämmer vilka krav som måste uppfyllas. Kommunen har det yttersta ansvaret för att kontrollera och följa upp verksamheten. Kommunen har också ansvar för att se till att företaget följer avtalet.
Frivilliguppdrag
Vill du hjälpa någon som behöver sociala kontakter eller miljöombyte? Då kan du arbeta ideellt med äldre, stötta någon som inte kan ta hand om sin ekonomi själv längre, ta emot ett barn i hemmet eller finnas som en extra vän för någon.
Bli god man eller förvaltare
Är du ordningsam, har lätt för att skapa relationer och är van att sköta privatekonomi? Vill du dessutom hjälpa någon som inte längre kan sköta sin egen ekonomi? Ansök då om att bli god man eller förvaltare.
Anmäl ditt intresse via vår e-tjänst. Du kommer att få göra ett kunskapstest som en del av vår lämplighetsprövning.
Lagen säger att en god man eller förvaltare ska vara "rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig". Du får inte ha betalningsanmärkningar hos kronofogden, förekomma i polisen belastningsregister eller hos socialtjänsten.
Eftersom du ska redovisa hur du sköter uppdraget behöver du ha ordningssinne och vana att sköta privatekonomi. Det är också viktigt att du kan sätta dig in i andras situation och skapa goda relationer, för att kunna företräda på bästa sätt.
Som god man eller förvaltare får du ett skäligt arvode för ditt uppdrag. Huvudregeln är att den som har en god man eller förvaltare ska betala arvodet.
Arvode och kostnadsersättning beslutas av överförmyndaren en gång per år, efter att redovisningen granskats. Ett normalt arvode är cirka 10 000–15 000 kronor per år. Arvodet är skattepliktigt.
Jourhem
Att vara jourhem innebär att ta emot ett barn akut, ibland redan samma dag. Placeringen är oftast under en kortare period, medan socialtjänsten arbetar för att barnet ska kunna flytta hem under trygga förhållanden eller letar efter ett mer långsiktigt familjehem för barnet.
Som jourhem behöver du vara flexibel och kunna hjälpa barnet att hantera den kris som det kan innebära att placeras. Alla jourhem erbjuds utbildning, stöd och handledning.
Familjehem
Att vara familjehem innebär att du har ett uppdrag från Socialtjänsten att ta hand om någon annans barn på heltid. Barn som av någon anledning inte kan bo med sina föräldrar behöver andra vuxna som kan se till att barnet får god omsorg utifrån sina behov.
Att vara familjehem är ett uppdrag som i stor utsträckning utformas efter barnets behov. Det är ett samarbete mellan socialtjänsten, barnets föräldrar och familjens nätverk.
I uppdraget förväntas familjen agera som vanliga föräldrar till det placerade barnet i det dagliga livet. Det innebär bland annat att hålla nära kontakt med skola och barnhälsovård och att se till att barnet har en meningsfull fritid.
Som jourhem och familjehem får du ersättning för ditt uppdrag i form av arvode och omkostnad. Nivån på ersättningen beror på vilken insats uppdraget kräver samt barnets ålder och vårdbehov. Vi utgår ifrån Sveriges kommuner och regioners (SKR) rekommendationer.
När du har blivit familjehem eller jourhem kommer du att få gå en utbildning som förberedelse för ditt nya uppdrag. Utbildningen är cirka åtta tillfällen och tre timmar varje gång.
I utbildningen ingår följande områden:
- familjevården och de placerade barnen
- ett uppdrag i samverkan med barnet i fokus
- att stödja barns behov av närhet, anknytning och omsorg
- att hantera kriser, separationer och förluster
- livslånga relationer och ursprungsfamiljens betydelse
- skolgång och hälsa
- att vägleda och fostra
- vardagen i familjehemmet
Som familjehem och jourhem får du handledning och deltar i en grupp där du får träffa andra med samma uppdrag. I gruppen har du möjlighet att diskutera olika frågor och reflektera kring de utmaningar som uppdraget kan innebära.
Gruppen leds av en utbildad handledare.
För att bli familjehem eller jourhem behöver du och de som bor hemma hos dig gå igenom en utredning och godkännas som uppdragstagare. Vi intervjuar alla som bor i familjen, pratar med referenspersoner och hämtar ut olika registerutdrag. Intervjuerna handlar dels om att ta reda på om du passar in på det vi söker hos våra uppdragstagare, dels för att kunna matcha dig eller er familj med rätt barn. Det ger oss också förutsättningar för att kunna ge rätt handledning och stöd när du får ett uppdrag.
Bli kontaktfamilj
Att vara kontaktfamilj innebär att du regelbundet tar emot ett barn i ditt hem. Hur ofta och hur länge barnet bor hos dig beror på barnets behov, men det handlar i regel om några dagar och nätter i månaden.
Uppdraget handlar om att ge barnet stöd utifrån dess behov. Det kan exempelvis handla om att ge barnet ett nytt nätverk eller rutiner alternativt bryta en negativ utveckling hos barnet. I uppdraget kan det ingå att ge barnet stöd med till exempel läxläsning och fritidssysselsättningar.
Det är viktigt att du lyssnar till barnets synpunkter och önskemål. Du behöver dessutom ha kontakt med socialtjänsten och med barnets föräldrar.
Är du intresserad av att bli kontaktfamilj? Du gör din intresseanmälan genom att kontakta barn- och ungdomsenheten via kontaktcenter.
Bli kontaktperson
En kontaktperson kallas den person som stöttar en annan person som har någon form av funktionsvariation eller en familj i behov av stöd. Kontaktpersonen kan liknas med en hjälpande vän som tillsammans med klienten gör vardagen lite lättare och mer trivsam.
Kontaktpersonen ger förutsättningar för ett mer socialt aktivt liv och isolering. Det kan handla om att följa med på bio, gå och träna eller ta en fika. Saker som de flesta personer vill göra, men kanske inte har någon att göra det tillsammans med. Bli en kontaktperson du också!
Är du intresserad av att bli kontaktperson? Du gör din intresseanmälan till FamiljehemSverige, eller genom att kontakta Barn- och ungdomsenheten via kontaktcenter. Vill du bli kontaktperson till en person med funktionsvariation? Kontakta kontaktcenter.
Volontär - ett ideellt uppdrag
Vill du glädja våra äldre och samtidigt utvecklas som person? Bli volontär! Vi har verksamhet på flera äldreboenden, servicehus, träffpunkter, biblioteken och besöksverksamhet i hemmiljö. Vi samarbetar med andra kommunala verksamheter, frivilligorganisationer och ideella föreningar för att stärka det frivilligarbete som görs i kommunen.
Exempel på hur du som volontär kan förgylla en äldre persons vardag:
- Besöka någon hemma
- Vara promenad- eller fikasällskap
- Läsa högt för en grupp
- Lära ut det svenska språket via Språkcafé
- Skapargrupp på kommunens äldreboenden.
Vill du bli volontär? Skicka in din intresseanmälan redan idag! Du anmäler dig genom vår e-tjänst.
Bli demensvän
Demensens vänner är ett initiativ som arbetar för att sprida kunskap om sjukdomen och på så sätt öka förståelsen för personer med demens och stötta anhöriga.
Du kan bli demensvän genom att gå en 90 minuter lång utbildning som vi på Upplands-Bro kommun anordnar. Under utbildningen lär du dig mer om:
- sjukdomen
- bemötande
- tidiga tecken
- vilken som finna att få i Upplands-Bro kommun
Du anmäler dig genom vår e-tjänst.
