Uppdaterad 31 augusti 2023
Skriv ut

Behöver du hjälp i ditt föräldraskap?

Tycker du att det är utmanade att vara förälder och behöver hjälp att orka med? Vi arbetar för att hitta lösningar tillsammans med dig och de som finns nära barnet. Socialtjänsten utgår från barnets bästa och behov och erbjuder alltid familjebehandling i kombination för att arbeta med dig som förälder och att skapa förändring som håller över tid

Nätverk

Vi vet att det kan vara jobbigt att vara förälder ibland. Kanske behöver du hjälp i vardagen eller att barnet kommer hemifrån ibland. Vi arbetar för att hitta lösningar tillsammans med dig och de som finns nära barnet. Det är en skyddsfaktor för barn att ha flera betydelsefulla vuxna i sin närhet både på kort och lång sikt. Ibland kan det vara svårt att veta vilka som faktiskt finns i ens närhet eller att våga be om hjälp.

Vi kan hjälpa dig att utforska vilka just du och ditt barn har i er närhet och samla de tillsammans med er för att hitta de bästa lösningarna för just ditt barn.

Ansök om stöd för ditt barn eller din ungdom via vår e-tjänst eller genom att kontakta mottagningsgruppen för barn och unga via kontaktcenter.

Familjebehandling 0–20 år

Behöver du extra stöttning i ditt föräldraskap och känner att du vill ha professionell hjälp? Då kan du vara i behov av familjebehandling. Familjebehandling vänder sig till dig som har barn i åldern 0–20 år.

Familjebehandlarna träffar barn och föräldrar tillsammans, parvis och ibland enskilt. I samråd med familjerna kan även andra viktiga personer runt familjen till exempel från skola, BUP och familjens nätverk bjudas in. Träffarna kan ske i familjebehandlarnas lokaler eller hemma hos er när det passar bäst.

Alla familjebehandlare har sekretess och dokumentationsskyldighet.

Familjearbetet går ofta ut på att förbättra kommunikation och relationer inom familjen. Det kan handla om att förbättra samspelet, om gränssättning och om att lösa konflikter utan våld i familjen. Ni får stöd att sätta upp strukturer och rutiner för att få vardagen att fungera bättre.

Kontaktperson och kontaktfamilj

Ett barn kan behöva komma hemifrån under perioder, kanske för att få ett annat sammanhang, hjälp med fritid, skolgång eller ytterligare vuxenkontakter. I första hand försöker vi hitta lösningar i barnet och familjens egna nätverk. Om det inte är möjligt kan det vara aktuellt med en kontaktperson eller kontaktfamilj.

Insatsen ska utgå från barnets behov och är ofta i form av en kortvarig insats under tiden som familjen tar emot stöd och behandling för att skapa förändring som håller över tid.

Ansök om stöd för ditt barn eller din ungdom via vår e-tjänst eller genom att kontakta mottagningsgruppen för barn och unga via kontaktcenter.

Kontaktperson LSS

Barn med funktionsvariation inom LSS kan också beviljas kontaktperson.

Familjehem, HVB och stödboende

Vi försöker alltid i första hand hjälpa er som familj så att ni kan fortsätta att bo tillsammans, men ibland är det bästa för barnet att det placeras i ett annat hem. Barnet kan då få bo i en annan familj (familjehem). Barnet kan då få bo i ett familjehem, stödboende eller hem för vård och boende (HVB). Det kan vara under en kortare eller längre tid. Vi försöker alltid se till att syskon får bo tillsammans.

 Ansök om stöd och hjälp till ditt barn eller din ungdom

Du som vårdnadshavare kan själv ansöka om stöd och hjälp till ditt barn eller din ungdom från socialtjänsten. Det gör du via vår e-tjänst eller genom att kontakta mottagningsgruppen för barn och unga via kontaktcenter.

Vad händer efter ansökan?

När du har skickat in en ansökan inleder vi en utredning för barnet eller barnen det gäller. En socialsekreterare tar kontakt med er och samlar in information för att göra en bedömning om barnets behov av stöd. Hur utredningen går till kan du läsa om under rubrikerna nedan.

Om socialtjänsten känner oro för barnet kan en utredning startas. Ibland blir familjer då oroliga, vissa tror att socialtjänsten kommer ta barnet från föräldrarna. Det är viktigt att veta att tvångsvård är mycket ovanligt och sker bara när barn far väldigt illa i sina hem. Nästan allt stöd från socialtjänsten är helt frivilligt.

Alla anställda på socialtjänsten har sekretess.

En utredning betyder att en socialsekreterare samlar in information och gör en bedömning om barnet eller familjen behöver något stöd. Utredningen handlar alltid om barnet och vad barnet behöver. Eftersom vårdnadshavare är ansvariga för sina barns välmående behöver utredningen också handla om vårdnadshavarens förmåga att ta hand om barnet.

En utredning består framför allt av samtal mellan socialsekreteraren, barnet och vårdnadshavare. I en utredning vill socialsekreterararen oftast prata ensam med barnet.

Socialsekreteraren samlar vanligtvis in information från exempelvis förskola, skola och hälso- och sjukvård. Socialtjänsten kan även ta kontakt med personer som familjen föreslår, som känner barnet och vårdnadshavare väl. Socialtjänsten har rätt att ta de kontakter som behövs under utredningen.

En utredning ska vara klar inom fyra månader.

Ibland kan familjer vara i behov av fortsatt stöd från socialtjänsten och en insats beviljas.

Den vanligaste stödinsatsen efter en utredning är öppenvård. Där får föräldrar, barn och ungdomar träffa behandlare både enskilt och tillsammans. Familjen får hjälp med att exempelvis prata igenom svåra saker tillsammans, bråka mindre och sätta gemensamma regler.

Öppenvården kan också ge stöd och behandling om någon i familjen har ett risk- eller missbruk.

I sällsynta fall, när problemen är så stora att barnet inte kan bo hemma kan barnet behöva placeras i en annan familj.

Stödinsatser bygger i stort sett alltid på frivillighet. Undantaget är om det finns stor risk för barnets hälsa och utveckling och de insatser som behövs inte går att genomföra på frivillig väg. I sådana fall kan tvångsvård bli nödvändigt.

Alla stödinsatser från socialtjänsten är tidsbegränsade. Under stödinsatsens gång har socialsekreteraren ansvar för att regelbundet träffa barnet, vårdnadshavare och behandlare för att ta reda på hur stödinsatsen fungerar.

Om du är missnöjd med socialnämndens beslut kan du överklaga detta i en skrivelse till Förvaltningsrätten i Stockholm.

Skrivelsen ska lämnas till den enhet eller den handläggare inom socialförvaltningen som har fattat beslutet eller skickas till:

Upplands-Bro kommun

Socialförvaltningen, Enhetens namn

196 81 Kungsängen

Socialnämnden måste ha fått din skrivelse inom tre veckor från den dag du fick beslutet, annars kan inte ditt överklagande prövas.

Socialnämnden ska ändra beslutet om myndigheten finner att beslutet är uppenbart oriktigt, antingen på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning.

Skrivelsen ska innehålla:

  • Vilket beslut du överklagar. Om det finns ett ärendenummer eller diarienummer, ange gärna detta.
  • Den ändring i det överklagade beslutet som du begär samt varför du anser att beslutet är felaktigt.
  • Din postadress, ditt telefonnummer och personnummer.
  • Din underteckning och ett namnförtydligande under namnteckningen.
  • Handlingar eller annat som du anser stöder din uppfattning.

Du kan givetvis anlita ett ombud för att sköta ditt överklagande.

Ta gärna kontakt med din handläggare, som du når via kontaktcenter, om du har frågor kring din överklagan.

Anmäl oro för någon annans barn

Om du är orolig för någon annans barn eller om någon är orolig för ditt barn kan du/de göra en orosanmälan till socialtjänsten. Alla som arbetar med barn och ungdomar måste enligt lag göra en orosanmälan så fort de känner oro för någon under 18 år. När socialtjänsten tagit emot en orosanmälan görs en förhandsbedömning där en socialsekreterare kontaktar vårdnadshavare och barn.

Samordning för barn med flera stödinsatser (SIP)

En samordnad individuell plan, SIP, kan göras när barn upp till 18 år har eller kan behöva minst två olika kontakter och stödinsatser samtidigt.

Att få en samordnad individuell plan betyder att skola, hälso- och sjukvård (tex. BUP, läkare, habilitering) och socialtjänst tillsammans med dig och ditt barn under ett SIP-möte bestämmer vilket stöd som behövs, vem som ska ge stödet och i vilken ordning stödet ska ges för att bli så bra som möjligt för barnet.

Du som vårdnadshavare och ditt barn får vara med och bestämma vilka som ska bjudas in till mötet.

Om du tror att ett SIP-möte vore bra för ditt barn kan du prata med någon professionell som ni har kontakt med. Enligt lagen ska personal från socialtjänst och hälso- och sjukvård kalla till ett SIP-möte om det kan vara till hjälp för barnet. I Upplands-Bro kan också skolpersonal kalla till ett SIP-möte.

En SIP underlättar för dig som är vårdnadshavare och lägger ner mycket tid på att förmedla information mellan olika verksamheter, exempelvis när:

  • ett barn missbrukar
  • ett barn inte går i skolan
  • ett barn är eller riskerar att bli placerad i familjehem eller på HBT-hem eller stödboende

För dig som är förälder till ett placerat barn

När ett barn placeras utanför det egna hemmet ställs stora krav på samarbetet mellan barnets föräldrar, socialtjänsten och familjehemsföräldrarna eller personalen på behandlingshemmet. Barnets bästa ska vara vägledande för alla.

Socialsekreteraren ansvarar för att:

  • ditt barn ska få bästa möjliga vård.
  • ditt barn blir folkbokförd i familjehemmet. Om barnet placeras på HVB fortsätter barnet att vara folkbokförd hos föräldern.
  • informera ditt barn om barnets rättigheter.
  • hålla regelbunden kontakt med dig och ditt barn.

Vården ska övervägas/omprövas av Socialnämndens arbetsutskott var sjätte månad.

Det är familjehemsföräldrarna eller personalen på HVB-hemmet som ansvar för ditt barn när det gäller kläder, mat, läxläsning och övriga frågor som rör vardagen.

Som förälder är det viktigt att du engagerar dig i frågor som rör vården kring barnet. Du är fortfarande vårdnadshavare för ditt barn.

Du har rätt att få information om hur det går för ditt barn och har möjlighet att begära ut de anteckningar och handlingar som skrivs. Om du anser att något är fel har du rätt att få din uppfattning antecknad.

Om ditt barn är placerat med stöd av LVU (lagen om vård av unga) tar socialnämnden dock över bestämmanderätten över ditt barn och kan besluta till exempel om umgänge eller om hälso- och sjukvård. Som vårdnadshavare har du rätt att begära att vården upphör. Socialsekreteraren behöver då utreda om det finns möjlighet, utifrån barnets bästa, att avsluta vården.

Som förälder är du skyldig att se till att ditt barn får vad det behöver när barnet är hemma på besök hos dig. Du är också försörjningsskyldig för barnet och betalar därför varje månad en avgift för placeringen.

Barn har rätt att vara med i planeringen, få information, mötas med respekt och vänlighet, få säga sin åsikt, tala enskilt med socialsekreteraren och få hjälp och stöd utifrån sina behov.

Barnet har rätt att själv vända sig till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om hen anser att rättigheterna inte respekteras.

När ditt barn fyllt 15 år får barnet föra sin egen talan. Innan ditt barn fyllt 15 år har barnet rätt att delta i beslut efter ålder och mognad.

Ditt barn har, om barnet vill, rätt att ha kontakt med dig, syskon eller andra personer som hen tycker är viktiga. Om ditt barn är LVU-placerat kan umgänget begränsas. Beslut om umgängesbegränsning kan överklagas. Ditt barn har också rätt att skriva brev eller ringa till vem hen vill om annat inte beslutats.

När ett barn under 18 år är placerat av socialtjänsten i ett familjehem, HVB-hem eller stödboende är du som förälder skyldig att betala en avgift till kommunen.

Hur mycket du ska betala beror på din årsinkomst och hur många barn du försörjer. Om din inkomst eller dina familjeförhållanden förändras ska du alltid kontakta oss. Du börjar betala ersättning när ditt barn varit placerad i en månad.

Som vårdnadshavare står du själv för kostnaderna för de resor du behöver göra för att träffa ditt barn. Om du saknar ekonomiska förutsättningar ska du ansöka om resebidrag.

När ditt barn placeras i familjehem, HVB-hem eller stödboende påverkas de bidrag som är knutna till barnet:

Barnbidrag

Enligt Försäkringskassan ska barnbidraget alltid följa barnet. Därför kommer barnbidraget att flyttas över till familjehemmet. Om barnet är placerad i HVB-hem eller stödboende kommer barnbidraget att gå till socialnämnden.

Bostadsbidrag/tillägg

Kontakta Försäkringskassan för att få svar på om ditt bostadsbidrag påverkas av att barnet inte längre bor hemma.

Studiestöd från CSN

Som vårdnadshavare kan du behålla barnets studiestöd, men det ska komma barnet till godo. Socialnämnden kan ibland om det finns särskilda skäl begära att studiestödet ska betalas till socialnämnden. Underhållsstöd har du inte rätt till när barnet är placerat. Du måste själv ansöka om underhållsstöd hos Försäkringskassan när placeringen upphör.

Vårdbidrag

Försäkringskassan beviljar inte vårdbidrag för placerade barn. Kontakta Försäkringskassan för vidare information.

Försörjningsstöd

Försörjningsstöd beviljas inte för kostnader gällande barnet när barnet är placerad. Man kan ansöka om att få ekonomiskt bistånd för umgänge och umgängesresor.

Barnpension

Försäkringskassan fortsätter att betala ut barnpension till förälder trots att barnet placeras. Eftersom dessa pengar är avsedda för barnet bör du som förälder använda dem för vissa kostnader för barnet under placeringstiden, t.ex. kläder och fritidsaktiviteter. Om barnpensionen inte förvaltas på ett för barnet tryggs sätt kan socialnämnden anmäla detta till överförmyndarnämnden.

Socialtjänsten arbetar i första hand med att hitta lösningar och komma överens med dig och ditt barn. Om socialtjänsten oro är riktigt hög och det finns en stor risk att barnet far väldigt illa kan barnet behöva omhändertas enligt LVU – lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Du hittar mer information, samt information på andra språk, på socialstyrelsens hemsida.

I första hand ska du prata med ditt barns socialsekreterare, och i andra hand enhetschefen.

Du har också möjlighet att vända dig till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) med dina synpunkter. IVO ska kontrollera att brister inom socialtjänsten rättas till. IVO kan dock inte ändra ett beslut som fattats av en socialnämnd eller domstol.

Du har rätt att vara anonym när du kontaktar IVO, men om du vill att IVO ska rätta till något som du inte tycker fungerar måste IVO veta vilken kommuns socialnämnd som det handlar om.

Är du nöjd med informationen på sidan?