Uppdaterad 31 januari 2025
Skriv ut

Skydda ditt barn på nätet – guide till föräldrar

Barn och unga spenderar alltmer tid med skärmar, mobiler och på sociala medier. Det innebär många möjligheter men också stora risker och ett stort ansvar vilar på dig som vårdnadshavare. Här hittar du tips på hur du kan skydda ditt barn.

Vilka risker finns för barn på nätet?

Barn som använder skärm, mobil och sociala medier hamnar ibland i situationer som kan vara skadliga eller farliga. De kan till exempel lockas att testa alkohol, narkotika och andra farliga saker eller dras in i kriminalitet. Det finns också en risk att de utsätts eller utsätter andra för olika typer av kränkningar. Intensivt skärmanvändande bidrar också till stress och psykisk ohälsa.

Det förekommer att så kallade Expose-konton startas i sociala medier för att på olika sätt hänga ut, förnedra eller kränka någon. Det har till exempel hänt att elever lagt ut bilder eller filmer på andra elever eller lärare med osanna rykten eller kränkande innehåll. Prata med ditt barn. Om dessa konton eller innehåll dyker upp i ditt barns flöde är det viktigt att hen berättar för dig eller en vuxen. Det är också viktigt att hen aldrig delar innehållet vidare. Det kan vara ett brott.

Sociala medier har blivit en plats där barn och unga luras eller lockas in i kriminalitet, genom vanliga appar, som TikTok och Snapchat och krypterade appar. Polisen beskriver hur kriminella kan börja följa unga och skicka privata meddelanden. I sociala medier marknadsförs den kriminella livsstilen och uppdrag läggs ut till unga i krypterade appar. Det kan handla om att gömma eller transportera vapen och narkotika, placera ut sprängmedel eller till och med döda någon.

Varningssignaler kan vara:

  • om barnet har nya kompisar,
  • byter klädstil,
  • har mer pengar som inte kommer från er vårdnadshavare.
  • har nya kläder eller dyra saker som du inte har köpt,
  • pratar annorlunda, har nya åsikter eller drar sig undan från familjen.

Krypterade appar

Krypterade appar som Signal, Telegram eller Wickr i barnets telefon är ett varningstecken som du ska ta på allvar.

Kriminella kan kontakta barn till exempel via sociala medier och be dem att:

  • hota, skada eller råna personer.
  • lägga ut sprängmedel.
  • gömma, packa eller sälja narkotika.
  • gömma och transportera vapen.
  • skicka vidare olagliga pengar via Swish.
  • skicka bilder på ditt pass/ID.

Ta hjälp! Barn som kontaktas kan prata med en vuxen de litar på eller kontakta polisen.
Vid pågående brott, ring 112. Du som är orolig kan tipsa polisen på 114 14
eller på polisen.se

Sexuella övergrepp sker både på och utanför nätet. Att bli utsatt för övergrepp digitalt är lika allvarligt som att bli utsatt utanför nätet. Ett sexuellt övergrepp digitalt behöver inte ge några fysiska tecken och skador på barnet, men kan ge liknande symtom och trauma som att ha blivit utsatt utanför nätet. Dokumenterade sexuella övergrepp som sprids kan ha långtgående effekter av psykisk ohälsa hos barn och unga.

Sociala medier används också för att sälja alkohol, vapes och narkotika till unga. Håll koll på vem ditt barn har kontakt med.

Spelvärlden kan vara en lärande och rolig plats för barn, men hård jargong och hotfulla kommentarer i vissa onlinespel kan påverka barn negativt. Barn riskerar att förlora stora summor pengar på "skins" och kan utveckla ett spelberoende. Vissa spel är också våldsamma. På Rädda Barnens webbplats finns bra information till föräldrar.

Skärmtid handlar inte bara om tid utan vad barnet gör på skärmen. Är hen aktiv eller passiv? Skrollar hen bland videoklipp eller spelar/skapar och har roligt tillsammans med andra?

Hög användning av skärmar kan leda till:

  • sämre och kortare sömn.
  • nedstämdhet eller missnöje med den egna kroppen.
  • stress och/eller ett aggressivt beteende.
  • att barnet utsätts för olämpligt innehåll eller sexuell exploatering.
  • att barnet hamnar i farliga situationer eller kriminalitet.

Folkhälsomyndighetens råd kring skärmar för olika åldrar ska hjälpa föräldrar och barn att få balans mellan skärmtid och andra viktiga delar i livet, som fysisk aktivitet och sömn.

  • Barn 13-18 år: max 2-3 timmar per dygn.
  • Barn 6-12 år: max 1-2 timmar per dygn.
  • Barn 2-5 år: max 1 timme per dygn.
  • Barn under 2 år: om möjligt undvik skärm.

Vårdnadshavare – det kan du göra

Hur mycket ska föräldrar blanda sig i vad barnen gör i mobilen och vilka de har kontakt med? Hur tar man snacket om skärmtid och riskerna som finns för barn på nätet? Det finns inga enkla svar men du som förälder är viktig och ditt stöd och närvaro behövs. Genom att vara en nyfiken och närvarande förälder kan du göra stor skillnad.

  • 1

    Var delaktig i hela ditt barns liv, även livet på nätet.

  • 2

    Var nyfiken och öppen för samtal om nätet med barnet.

  • 3

    Lär ditt barn om både risker och möjligheter med nätet.

  • 4

    Var uppmärksam på varningssignaler.

  • 5

    Utforska istället för att skälla, om något ”dåligt” har hänt.

  • 6

    Hjälp ditt barn om något har hänt eller behöver göras.

  • 7

    Våga fråga om hjälp – du är inte ensam, det finns stöd!

  • 8

    Ställ in skärmtid och föräldrakontroll på skärmar.

  • 9

    Håll koll på vilka sociala medier barnet använder.

  • 10

    Reagera om barnet har krypterade appar.

Råd till dig som är förälder

  • Var delaktig i ditt barns liv och vårda er relation. Var nyfiken på vad som händer i barnets liv och ställ frågor! Lär ditt barn om både risker och möjligheter på nätet och var uppmärksam på varningssignaler.
  • Engagera dig i ditt barns tillvaro på nätet redan innan något har hänt – då ökar chansen att hen berättar om det händer något som inte känns okej.
  • Skäll aldrig på ditt barn om något har hänt. Det minskar chansen för att barnet vill berätta om det som hen har varit med om. Hjälp istället ditt barn att reda ut vad som har hänt och vad som behöver göras.
  • Våga fråga om hjälp om du inte själv vet hur du ska hjälpa ditt barn. Kommunen erbjuder till exempel kostnadsfritt föräldrastöd och i skolan finns elevhälsan.
  • Ställ in skärmtid och föräldrakontroll på barnens skärmar och telefoner. Det kan förhindra att barn sitter för länge vid skärmen eller utsätts för skadligt innehåll.
  • Följ de åldersgränser/-angivelser som ges på appar, spel och annat. Som vårdnadshavare är du ansvarig för ditt barns säkerhet och hälsa. Du behöver därför aktivt styra och begränsa innehåll på skärmar efter barnets ålder.
  • Ha koll på vilka sociala medier och appar ditt barn använder och hur. Var uppmärksam på om barnet använder krypterade chattar eller appar, till exempel Signal eller Telegram. Kriminella använder kanalerna för att lägga ut uppdrag till barn och unga, utan att andra kan läsa det som skrivs.
  • Låt inte barnet använda skärmar när det börjar bli dags att sova. Lämna mobil, surfplatta och liknande utanför sovrummet under natten.

Tips från andra föräldrar

  • Sätt upp regler kring skärmtid och vilken insyn du ska ha i ditt barns telefon redan från början – då blir det mindre jobbigt när barnet blir äldre eller om behov av mer kontroll uppstår.
  • Försök att ha tydliga regler för både skärmtid och innehåll, och håll fast vid dem. Detta är en utmaning att orka hålla i och risken finns att det blir tjafs och bråk. Det är jobbigt att stå fast vid nya rutiner till en början, men i slutändan innebär det oftast minskade konflikter.
  • Det kan vara svårt att hitta balansen mellan kontroll och barnets integritet, särskilt när barnen blir äldre och om ni inte redan har satt upp regler för detta. Med ofta är det ändå bättre att vara en "jobbig vuxen" än att riskera att ditt barn utsätts för saker som inte går att ångra eller ha ogjorda. Ha inte dåligt samvete för att du vill trygga upp ditt barn, det gör gott i slutändan!
  • När du funderar över ditt barns internetvanor, ta även en funderare kring ditt eget förhållande till skärm och hur det kan uppfattas av ditt barn.
  • Hjälp ditt barn att hitta balansen! Uppmuntra till andra aktiviteter och mer fysisk aktivitet, Förstärk det positiva som redan finns i ditt barns liv istället för att fokusera på tiden som barnet lägger på nätet.
  • Prata med andra föräldrar, kom överens om gemensamma regler och stötta varandra. Rekommendationer kring åldersgränser finns av en anledning.

Börja med att prata med barnet om varför du är orolig. Försök att lyssna och hålla dig lugn om barnet berättar att något har hänt. Hjälp i så fall barnet att lösa situationen. Om ditt barn inte vill prata just då vet hen ändå att du finns där.

Du kan också prata med personal i ditt barns skola eller fritidsverksamhet. Kolla upp hur ditt barn har det och vilka hen umgås med på fritiden.

Om du vill bolla mer kring ditt barn eller är orolig kan du ringa:

Föräldrastödet: 08-410 792 05

Fältgruppen: 072-178 84 07.

Mini Maria hjälper unga som har problem eller funderingar kring alkohol, narkotika eller spel om pengar. Även du som vårdnadshavare kan ringa: 08-580 291 83.

Det finns också många stödlinjer för föräldrar som du kan ringa. Se länkar längre ned.

Om du tror att barnet är på väg att rekryteras av kriminella ska du prata med socialtjänsten för råd och hjälp. Ring 08-581 690 00 och be att få prata med mottagningsgruppen för barn och unga. Du kan vara anonym.

Socialtjänsten hjälper familjer som behöver stöd och har en stark sekretess. Ingen får veta att du har kontaktat socialtjänsten om du inte vill, men för ditt barns bästa är det bra om skola och fritidsverksamhet får veta vad som pågår. Det är alltid bäst att söka hjälp tidigt – innan något allvarligt händer.

Om du upptäcker att ditt barn redan är inblandad i brott ska du kontakta polisen. Det kan du göra digitalt eller genom att ringa 114 14.

Ett brott kan till exempel vara att barnet använder eller förvarar narkotika hemma eller har skapat, eller blivit uthängd på ett Expose-konto. Polisen och socialtjänsten samarbetar kring att hjälpa barn och ungdomar bort från kriminalitet.

Prata med ditt barn – tips

Ditt barn lyssnar på dig och de gränser du sätter, även om det inte alltid verkar så. De flesta unga vill ha tydliga regler hemma kring vad som gäller. Här hittar du länkar till tips på hur du kan prata med ditt barn och visa att du finns där.

Stöd – hit kan du vända dig

Kommunens föräldrastöd finns för dig som är vårdnadshavare. Ingen fråga är för liten. Ju tidigare du tar kontakt, desto snabbare kan vi tillsammans hitta en lösning.

Ring 08-410 792 05 för tidsbokning. Tala in namn, telefonnummer och vad du vill prata om, så blir du uppringd inom tre arbetsdagar. Ingen kostnad.

Fältassistenterna finns ute i kommunen på platser där unga vistar på kvällar och helger. De arbetar uppsökande och socialt förebyggande, med fokus på barn och unga. Här finns även projektledare som arbetar med GVI (Group Violence Intervention) och ungas samhällstillit.

Fältgruppen arbetar fredagar och lördagar klockan 16.00-00.00 samt vissa vardagkvällar.

Du kan kontakta fältgruppen eller trygghetscenter via kontaktcenter.

Du kan även ringa 072-178 84 07 eller mejla till faltgruppen@upplands-bro.se

Socialtjänsten är vana vid att hjälpa i svåra situationer. Du når dem via e-tjänst på kommunens hemsida eller via kontaktcenter: 08-581 690 00.

Socialtjänsten hjälper familjer som behöver stöd och har en stark sekretess. Ingen får veta att du har kontaktat socialtjänsten om du inte vill, men för ditt barns bästa är det bra om skola och fritidsverksamhet får veta vad som pågår. Det är alltid bäst att söka hjälp tidigt – innan något allvarligt händer.

Mini Maria erbjuder rådgivning och behandling för unga mellan 13 och 20 år som har problem med eller funderingar om alkohol, droger eller spel om pengar. Här finns även stöd till dig som är närstående.

Rådgivning och tidsbokning: 08-580 291 83
Sjuksköterska: 08-1234 74 10
E-post: ungdomsteamet@jarfalla.se

Besöksadress: Posthuset plan 2 i Jakobsbergs centrum, ingång Ynglingavägen 5A.

Maria Ungdom tar emot personer upp till 20 år. Hit kan du komma med akut påverkan eller akut oro. Du behöver inte boka någon tid men om du vill kan du ringa på: 08-123 474 10.

Besöksadress: Finsens väg 1, St Görans sjukhus 112 19 Stockholm

  • Ungdomsmottagning med kurator
  • Elevhälsa med kurator eller skolsköterska/läkare
  • Stödcentrum unga brottsutsatta

Länkar till mer läsning

Föreläsning: Så påverkar sociala medier barn och unga

Kriminologen Maria Dufva föreläser om sociala mediers inverkan på barn och unga. Inspelningen är från en öppen föreläsning i Upplands-Bro i januari 2024. Den riktar sig främst till föräldrar och andra vuxna. Filmen är 1 timme och 40 minuter lång.

Podd: Rekrytering av unga till kriminella gäng

Är du nöjd med informationen på sidan?