Rutin orosanmälan till socialtjänsten

Rutinen omfattar all anmälningsskyldig personal i kommunens verksamheter och gäller från och med 2021-09-01.

När ska en anmälan göras?

Enligt socialtjänstlagen 14 kap 1 § måste alla som arbetar med barn och unga anmäla oro till socialtjänsten. Det är barnets behov som ska vara utgångspunkten i en anmälningssituation.

I anmälningsskyldigheten ingår också att informera socialtjänsten om allt som kan vara av betydelse för att socialtjänsten ska kunna utreda barnets behov av skydd och insatser. Många som omfattas av anmälningsskyldighet tycker att det är svårt att avgöra om orosanmälan ska göras. Ibland saknas tydliga belägg för oron och det kan finnas osäkerhet kring om situationen är tillräckligt allvarlig. Det är viktigt att komma ihåg att en misstanke räcker och att anmälningsskyldigheten är ovillkorlig och personlig. Det är inte anmälarens sak att utreda eller avgöra allvaret i barnets situation, det är socialtjänstens uppgift. Om det framkommer att en anmälningsskyldig person haft kännedom om missförhållanden eller oro men underlåtit att anmäla, rapporterar socialtjänsten alltid det till verksamhetschef inom Utbildningskontoret.

Hur görs en anmälan?

Socialtjänsten uppmuntrar att den som överväger att göra en anmälan ringer och konsulterar socialtjänsten innan anmälan görs. Vid konsultationen kan den som känner oro diskutera den aktuella situationen och få vägledning och stöd för att kunna gå vidare. Tänk på att inte nämna barnets namn eller personuppgifter, eftersom socialtjänsten då är skyldiga att se det som en orosanmälan.

Om oron är av sådan grad att konsultation inte behövs, eller om socialtjänsten i konsultationen har uppmanat till en orosanmälan så ska anmälan alltid göras genast. Rektor/chef står alltid med på anmälan tillsammans med den som har förstahandsinformation och skriver anmälan utifrån det underlag som finns. Det går aldrig att frånsäga sig sitt ansvar med hänvisning till att det är någon annan som skulle göra anmälan. För att känna stöd i en anmälningssituation ska den som gjort aktuella iakttagelser angående ett barn alltid samråda med sin arbetsledning. Ta kontakt med rektor/närmaste chef. Då har både medarbetare och arbetsledning kunskap om de förhållanden som omfattas av anmälningsskyldigheten. Det är alltid den som är närmast barnet som har de bästa kunskaperna om barnet och därmed också bäst kan bedöma barnets situation.

Vid särskilda skäl (bedöms från fall till fall) kan rektor/chef stå för anmälan i första steget. Socialtjänsten behöver dock alltid få kontaktuppgifter direkt till den/de personer i verksamheten som har uppmärksammat oron och som kan svara på kompletterande frågor kring anmälan, barnet och oron.

Stöd till anmälaren

Den som har skyldighet att anmäla kan många gånger befinna sig i en besvärlig situation vilket gör att man kan behöva stöd av kollegor och chef. Ibland behöver även handledning sättas in. Rektor/chef har ansvaret för att ge det stöd den som anmäler behöver, inom ramen för arbetsgivarens ansvar.

Anmälningsmöte

Anmälande verksamhet får gärna bjuda in socialtjänsten, barn/ungdom och vårdnadshavare till ett gemensamt anmälningsmöte i verksamhetens lokaler (alternativt digitalt) för att i mötet göra orosanmälan och prata kring den oro som finns. Det går självklart bra att konsultera socialtjänsten i förväg. Ett anmälningsmöte kan ofta upplevas lugnande och skapa en större förståelse mellan barn/ungdom, vårdnadshavare, personal och socialtjänst.

De som har gjort orosanmälan kan också bli kallade av socialtjänsten på ett anmälningsmöte. Ett sådant behöver oftast ske inom någon vecka, så det är viktigt att det finns en beredskap för det hos den anmälande verksamheten.

Att tänka på som anmälare:

  • Det är viktigt att lämna rätt namn och personnummer på barnet/ungdomen, samt namn, adress och aktuella kontaktuppgifter till vårdnadshavare om det finns. Det underlättar mycket för socialtjänsten. I vissa verksamheter kan personuppgifter om barnet/ungdomen saknas. Det är viktigt att anmälan görs ändå, och att den då innehåller alla uppgifter som verksamheten känner till.
  • Om barn eller ungdomar säger något som skapar oro: Våga fråga och orka lyssna. Barnet ger ett förtroende så visa att du kan hantera det – fånga upp direkt eller vid ett senare tillfälle beroende på situation. Ring och konsultera mottagningen som kan ge tips och råd på vilka frågor du kan ställa eller hur du kan samtala vidare med barnet eller ungdomen om det behövs.
  • Personal kan prata med vårdnadshavare om sin oro gällande t.ex. omsorgsbrist eller barn/ungdomars beteende (undantag alla former av våld, bevittnat våld, sexuella övergrepp). Vissa saker kan eventuellt lösas och förebyggas av att man påtalar för vårdnadshavare t.ex. att barnet eller ungdomen luktar illa, är smutsig, saknar rätt kläder, har hög frånvaro o.s.v. Om det trots detta inte sker någon förändring – ring och konsultera mottagningen.
  • Dokumentera gärna alla tecken ni ser (fotografera vid misstänkta skador på kroppen). Om ett barn eller ungdom berättar något, skriv ner det ordagrant.
  • Vid misstänkt våld/övergrepp: Informera inte vårdnadshavare, varken om att barnet/ungdomen berättat om våldet eller om att orosanmälan görs. Kontakta genast socialtjänsten. I kontakten med socialtjänsten kommer du få vidare handledning i hur situationen ska hanteras. Akuta situationer är sådana där socialtjänsten kan behöva ingripa till skydd för barnet samma dag. Det kan handla om att barnet inte vågar gå hem eller har berättat om allvarligt våld. Vid akuta situationer kan du under kontorstider nå socialsekreterare vid barn- och ungdomsenhetens mottagningsgrupp genom att ringa via kommunens växel. Utanför kontorstid kan du nå socialjouren, se kontaktuppgifter nedan.

Återkoppling och samverkan

Den som lämnat in en orosanmälan kan begära återkoppling från socialtjänsten. Det innebär att man efter 14 dagar kan få information huruvida utredning har inletts eller inte eller om sådan redan pågår. Återkoppling begärs i e-tjänsten, och socialtjänsten har som rutin att återkoppla i samtliga anmälningar som kommer från personer med anmälningsskyldighet. Återkoppling avseende varför utredning inte inleds får ej återkopplas utan samtycke från vårdnadshavare. Till exempel kan socialtjänsten inte utan samtycke återkoppla om insatser redan pågår.

Vid inledd utredning kontaktas i de allra flesta fall förskola eller skola för ytterligare information. Ibland kan även andra verksamheter som träffar barnet/ungdomen involveras. Det sker antingen skritligen eller via telefon. Det är av stor vikt för socialtjänsten att tidigt få en bild av hur barnet/ungdomen fungerar socialt och kunskapsmässigt.

Socialtjänsten ber utöver detta alltid vårdnadshavare och ungdomar över 15 år om samtycke att samverka med olika verksamheter i frågor som rör barnet/ungdomen. Om samtycke ges betyder det att socialtjänsten kan dela med sig av information som annars är skyddad av sekretess.

Kompetens om orosanmälningar och barn som far illa i alla verksamheter

För att skapa en trygg rutin krävs kunskap – all nyanställd personal som omfattas av anmälningsskyldigheten, inom samtliga kontor, ska därför som en del i sin introduktion inom ett halvår från anställningsdatum delta på socialtjänstens informationsträff kring orosanmälningar. Dessa anordnas vid ett tillfälle varje termin och sker digitalt. Alla nyanställda medarbetare som kommer i kontakt med barn och ungdomar ska även ta del av den digitala halvdagsutbildningen om våld mot barn. Utbildningen är kostnadsfri och finns på www.barnafrid.se.

All personal som i sitt dagliga arbete möter barn och ungdomar ska sedan löpande delta vid informationsträffar om orosanmälningar vartannat år, för att hålla sin kunskap uppdaterad.

Kontakt

  • Anmälan görs alltid via e-tjänsten, länk nedan. Det går bra att spara ner en kopia på anmälan innan den skickas iväg.
  • Konsultation görs till mottagningsgruppen och de nås via kommunens växel 08 581 690 00. Om mottagningen inte svarar, lämna ett meddelande så ringer de upp snarast möjligt.
  • Vid akut oro efter kontorstid vänder man sig till socialjouren, telefon: 010–4440500
  • Övriga telefonnummer: Polis 114 14 (om akut 112)

Text för lättläst (radera textmodulen om sidan inte ska ha lättläst)

Upp