Så kan Upplands-Bros unga må bättre – studie pekar på vanliga problem och konkreta lösningar
Svårt att fokusera, att man fastnar med mobilen och att skjuta upp läxor – det är exempel på beteenden som unga i Upplands-Bro själva tycker kan påverka deras mående negativt. Det visar en studie som forskare på Karolinska institutet har gjort på uppdrag av Upplands-Bro kommun. Resultaten ska användas i kommunens långsiktiga arbete för att främja ungas psykiska hälsa.

Lars Klintwall, forskare på Karolinska Institutet och Anna Bjurenstam, chef för utbildningskontoret i Upplands-Bro kommun.
Upplands-Bro kommun är först ut i Sverige att tillämpa metoden nätverksanalys i stor skala. Till skillnad från en traditionell enkätstudie, som ofta handlar om att identifiera vilka problem som är vanligast, fokuserar KI-studien på ungas egna tankar om orsakerna till att de i slutänden mår bättre eller sämre i vardagen.
– Genom studien har vi fått upp ögonen för sådant som vi tillsammans kan göra något åt, antingen i skolan eller i samverkan med kommunens andra verksamheter och vårdnadshavare. Att vi har en helhetsbild gör att vi lättare kan utveckla och sätta in rätt åtgärder och stöd, säger Anna Bjurenstam, utbildningschef i Upplands-Bro kommun.
Verktyg för bättre psykisk hälsa
Uppdraget från kommunen var att undersöka vilka orsaker som ungdomar själva ser till psykisk ohälsa. 85 ungdomar mellan 15 och 19 år har djupintervjuats om vilka problem och styrkor de upplever i livet, vad de tänker orsakar problemen och hur de kan skapa nya positiva vanor.
– Det vi har sett är att det finns vissa problem som återkommer som orsakar negativa spiraler, till exempel att skjuta upp att göra läxorna, att fastna med sociala medier eller negativa tankar. Det kan vara bra att veta att unga själva ser det här och att det också är saker som vi kan göra något åt, säger Lars Klintwall, psykolog och forskare på Karolinska institutet.
– Vi ser flera spiraler som unga lätt fastnar i och som går att påverka. Till exempel att många unga sitter med telefonen sent på kvällen, vilket gör det svårt att sova och sedan svårt att fokusera i skolan dagen efter och att de återigen fastnar med telefonen, får svårt att sova och så vidare. Här kan lösningen vara att lägga undan telefonen i tid.
Han lyfter fram det goda samarbetet med kommunen:
– Dels har vi fått hjälp med att rekrytera ungdomar som vill bli intervjuade, dels har vi pratat med jättemånga lärare, elevhälsoteam och socialtjänst för att formulera de här områdena som ungdomarna ska rita upp kartor kring. Utan den hjälpen hade den här studien inte alls blivit lika lyckad.
Studiens resultat kommer att användas av såväl utbildningskontoret som socialkontoret och kultur- och fritidskontoret och alla som inom kommunen arbetar med unga. Studien finansieras av kommunens sociala investeringsfond.
- Några av de vanligaste utmaningarna som beskrivs är att kunna fokusera, hantera känslor, sömnproblem, negativa tankar, att skjuta upp läxor och skärmtid och att man fastnar med TikTok.
- Precis som metoden kan användas för att hitta negativa spiraler som ungdomar kan fastna i, så går det också att identifiera styrkor som påverkar varandra. Här lyfter många unga fram att äta alla måltider, att ha bra relationer till föräldrar och syskon samt att man sover bra.
- Metoden nätverksanalys används för att upptäcka mönster av problem, eller “loopar” av negativa eller positiva spiraler, något som är viktigt för att förstå hur olika vanor och beteenden hänger ihop. 60 % av de tillfrågade ungdomarna beskrev en loop som involverar fokusproblem eller svårt att hantera känslor.
Se kortare film om studien
Larl Klintwall, forskare på Karolinska institutet och Anna Thimgren, Upplands-Bro kommun.
Se en längre film om metod och slutsatser i studien
Vi på kontaktcenter finns här för dig!
- Fråga oss
- Felanmälan
- kommun@upplands-bro.se
- 08-581 690 00 Stängt
- Chatta med oss
- Videosamtal - öppet vardagar kl 10-11