Kulturlämning i Lejondal har blivit våtmark igen

– Det här är en miljö- och klimatsatsning som får betydelse under lång tid framåt, även för kommande generationer. Förutom att våtmarken fyller så många viktiga funktioner, bidrar också alla fågel- och fladdermusholkar till att stärka ekosystemen i närheten. Det är också extra roligt att projektet har involverat många olika kompetenser, både internt och med hjälp av kommunens flitigaste fågelskådare säger Mattias Peterson Ersoy, kommunalråd och kommunens vattenpolitiker, som invigde våtmarken.

– Nu tänker vi om, nu tänker vi nytt och tar nya tag. Genom att återskapa den historiska dammen, och genom att blötlägga torvmarken – igen – tar vi ett steg mot en mer hållbar framtid. Inte bara för djur- och växtlivet här, utan också för vår gemensamma klimatkamp.

Våtmarkens vattenrika miljö gynnar både den biologiska mångfalden och klimatet. Den blöta marken bidrar till att minska koldioxidutsläppet till atmosfären. Vattnet och lövträden fungerar också som en naturlig barriär mot skogsbrand – ett exempel på hur kommunen anpassar för ett varmare klimat.

För biologisk mångfald och klimatet

Djuren i området trivs utmärkt i och omkring våtmarken. Här lever bland annat nordfladdermus, gräsand, mindre hackspett, blå jungfruslända och olika groddjur.

– Groddjur, fåglar och trollsländor trivs när det finns mycket vatten i landskapet. Sländor och andra insekter kläcks i vatten och groddjur lägger sina ägg där. Änder och olika vadarfåglar hittar sin mat i våtmarken. Vi vet också att fladdermöss jagar insekter här sommartid och att hackspettar hittar både boplats och föda ibland lövträden i och omkring våtmarken, säger Maria Elfström, kommunekolog i Upplands-Bro kommun.

Holkar för fladdermöss, sparvuggla, kattuggla och knipa har satts upp i området kring våtmarken. En fågelskådare har konsulterats om placeringen av de olika holkarna.

– Vi fick till exempel lära oss att sparvugglor gärna vill ha två holkar ganska nära varandra, en holk att bo i och en holk som de använder som skafferi och matförråd, och att holkarna behöver ha plats för fri inflygning, berättar Maria Elfström.

Ett gammalt sågverk

En bit nedanför den nya våtmarken låg för hundra år sedan ett sågverk som drevs av ett vattenhjul och vatten från en närliggande damm. Omkring år 1900 slutade sågverket att användas och dammen tömdes på vatten. Stenvallen som en gång byggdes för att skapa dammen blev kvar som ett minne från äldre tider. 2024 restaurerade kommunen området vid den gamla sågdammen, som nu har förvandlats till en våtmark.