Nya namn 2020

Ingress

Namnsättning sydöstra Tegelhagen, Bro

Nya vägnamn:

Höstplöjningsvägen, Vändtegsvägen, Kaptensvillans väg

Namn på dammar och parker:

Fiskartorpsdammen, Vändtegsparken, Pråmparken och Fiskartorpsparken.

Länk till karta

Ur tjänsteskrivelsen:

I det sydöstra området som lokaliseras längs Sparres väg, föreslås namn med anknytning till de odlingar som tidigare fanns i anknytning till tegelbruket och till de pråm/ångbåtstransporter som anlöpte Brogårds och tegelbrukets bryggor. En ångbåtsbrygga finns fortfarande kvar vid Fiskartorpet där Kaptensvillan också är belägen. Namn på vägarna föreslås bli Höstplöjningsvägen, Vändtegsvägen och Kaptensvillans väg. Parkerna i området föreslås heta Pråmparken, Vändtegsparken och Fiskartorpsparken. Dammen föreslås heta Fiskartorpsdammen.
Vårland nämns bland annat i torparkontrakt som finns i Brogårdsarkivet. Ur kontrakt på torpet Rättarboda under Bro gård daterat 1907-04-08: ”Torpet mottas med verkställt höstutsäde i väl gödslad jord samt med höstplöjda vårland och skall vid avträdandet avlämnas lika beskaffat.” Lokalgatan Höstplöjningsvägen ansluter från Vårlandsparken i norr och leder parallellt med Sparres väg ned till Vändtegsvägen i söder som formar en ”krok”. En vändteg är änden på en åker, det område där ett ekipage vänder till exempel vid plöjning.
Ångbåtar och andra typer av båtar användes för transporter av människor och varor mellan Stockholms stad och dess landsbygd. Pråmar användes för att transportera det färdiga teglet från tegelbruket, men också gödsel till odlingarna. Lämningar av lastbryggan finns ännu kvar vid stranden, strax väster om tegelladan.
Vid Brogård lade båtarna till vid ångbåtsbryggan nedanför Fiskartorpet. Det fanns också en handelsbod vid Fiskartorpet. Vid fyratiden på morgonen gav båten sig av mot Stockholm, lastad med gårdarnas produkter. Många bryggor skulle angöras innan båten vid åttatiden kom till Munkbron. Där väntade Munkbromadamerna för att ta hand om livsmedlen, som skulle säljas på torgen. De som själva fört sina varor till stan fick sälja dem på Munkbron. Fem nätter i veckan låg båten vid Fiskartorp. Båttrafiken var länge så regelbunden vid Brogårds brygga, att en kapten byggde hus åt sig på platsen, kallat Kaptensvillan (bevaras i plan men har i nuläget stort renoveringsbehov).



Namnsättning norra Tegelhagen, Bro

Nya vägnamn:

Frälsevägen och Småbrukarvägen

Länk till karta

Ur tjänsteskrivelsen:

Efter att vägnamn beslutats i området 2019 har det framkommit att fyra nya bostadshus kommer ha infarter från Rösaringvägen, men det bedöms inte vara lämpligt med adressing längs med denna väg, på grund av befintlig numrering längs vägen. Därför föreslås att de två nya små infartsvägarna till de nya bostäderna får egna vägnamn.

Namnförslagen har arbetats fram enligt namnberedningens riktlinjer och hänsyn har tagits till de namn som redan beslutats i området, på temat torp/torpare.

Småbrukarvägen – Ett småbruk är ett mindre jordbruk. Ett torp kan därför kategoriseras som ett småbruk.

Frälsevägen – Den ursprungliga betydelsen för frälse är ”fri hals”, vilket betydde en fri person som inte var någons träl, närmare bestämt en skattebefriad person. Det världsliga svenska frälset infördes av kung Magnus Ladulås med Alsnö stadga år 1280 men grundade sig troligen på en tradition av lojalitetsförhållanden med rötter i förhistorisk tid. Det världsliga frälset – adeln – hade skattebefriade gårdar, sk frälsegårdar och absoluta rättigheter till jakt-, vatten-, bergs- och skogsresurser på sina marker. Som gengäld till skattebefrielsen skulle de ställa upp med rusttjänst till kronan vid krig. Under 1500-tal blev Husby sätesgård och fick då namnet Brogård. Anders Sigfridsson, den första säkerställda stamfadern till adelssläkten Rålamb, fick marken som förläning av kungen och uppförde där den första herrgårdsbyggnaden. Gården var i egenskap av ett säteri en skattebefriat frälsegård.



Text för lättläst (radera textmodulen om sidan inte ska ha lättläst)

Upp