Rötning av matavfall

Dina hushållssopor genomgår energiåtervinning och matavfallet återvinns genom rötning.

Rötat matavfall ger större miljövinster än om matavfallet skulle komposteras eller förbrännas och detta leder i sin tur till att vi hamnar högre upp i avfallstrappan. Rötningen av ditt matavfall ger biogas som är en förnyelsebar energikälla och kan användas som fordonsbränsle eller för att värma upp hus. Restprodukten kan användas som gödsel på åkrar och på så sätt minska behov av handelsgödsel. Utsläppen av koldioxid minskar.

Man köra cirka 10 mil med en biogasbil på 1 000 bananskal

Över hälften av innehållet i våra hushållssopor består av matavfall som är möjligt att röta. Det är till exempel matrester, frukt- och grönsaksrester med mera. Om alla i kommunen är med och samlar in matavfall kan vi producera så mycket fordonsgas att det motsvarar cirka 180 000 liter bensin per år. Det leder till en minskning av koldioxidutsläppen med över 500 ton per år!

Så går rötning till

När matavfallet har samlats in körs det till en rötningsanläggning. Innan avfallet kan rötas måste det förbehandlas. Det innebär att matavfallet finfördelas så det blir pumpbart.

Rötning är mikrobiologisk nedbrytning av organiskt material i syrefri miljö. Vid rötning bildas biogas, som huvudsakligen består av metan och en del koldioxid. Biogas används med stor fördel som fordonsbränsle. Andra användningsområden är el- och värmeproduktion.

Vid rötning bildas också biogödsel, som är ett utmärkt gödningsmedel. Biogödsel är ett snabbverkande gödselmedel som delvis kan ersätta mineralgödsel inom jordbruket

Text för lättläst (radera textmodulen om sidan inte ska ha lättläst)